Den nystartade sajten Raderanamn.se skriver på sin hemsida att de har en ”tydlig vision”. De vill ”bevara den personliga integriteten för Sveriges befolkning”.
Mot en kostnad på 500 kronor ska sajten kunna radera personuppgifter från MrKoll, Ratsit, Hitta.se – och Krimfup.se.
Men det som inte framgår är att samma företagare själva står bakom den omdiskuterade sajten Krimfup.se. Där publiceras domar och förundersökningsprotokoll, som man får betala för att läsa.
TV4 Nyheterna har testat Raderanamn.se. När vi betalar för att en tungt belastad kriminells personuppgifter ska försvinna så raderas hans domar från Krimfup inom ett dygn. Men på andra sidor, som MrKoll och Ratsit, finns hans uppgifter fortfarande kvar, trots att de också där skulle ha plockats bort.
Tar betalt för något – som är gratis
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten har privatpersoner rätt att få sina personuppgifter raderade. Det kallas ”rätten att bli bortglömd”. Och det utan kostnad.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke riktar skarp kritik mot upplägget.
– Etiskt är det ju under all kritik. Att tillhandahålla en sån tjänst och sedan ta betalt för att ta bort. En god affärsetik borde vara att man tar bort det gratis.
”Inte olagligt – men ifrågasatt”
Jan Olsson, som arbetar med it-relaterad brottslighet, säger att upplägget i sig inte bryter mot lagen.
– Det är inte olagligt att ha en sån tjänst, men alla ska ju veta att det där kan man göra själv gratis. De ser ju naturligtvis en möjlighet att tjäna mera pengar och därför gör de på det här sättet.
Bolaget bakom Krimfup, Fuplex AB, omsatte drygt 7,4 miljoner kronor under 2024 – med ett resultat på över fyra miljoner kronor.
– Moraliskt och etiskt kan man fundera på. Det är en gråzon, säger Olsson.
Hävdar journalistik
Det finns i dag flera tjänster på nätet som publicerar domar, förundersökningsprotokoll och andra känsliga personuppgifter mot betalning.
– Vi ska ha transparens i samhället. All information ska vara tillgänglig. Men det var knappast det här man tänkte på när lagarna skapades, säger Jan Olsson.
Sajterna har utgivningsbevis och omfattas därför av grundlagsskydd. Det innebär att de i juridisk mening räknas som journalistisk verksamhet. Men hur sajterna arbetar har ifrågasatts på flera fronter.
Jurister inom EU har argumenterat för att databaserna inte bör tillåtas, eftersom de inte kan betraktas som journalistik och därmed strider mot dataskyddsförordningen GDPR. Och enligt en dom från Högsta domstolen får sajter inte lägga ut domar på löpande band utan förbehåll.
IMY granskar
Integritetsskyddsmyndigheten gör just nu en tillsyn mot bolagen bakom sajterna Lexbase och Krimfup. Enligt myndigheten har man fått in ett stort antal klagomål och utreder nu om verksamheten strider mot GDPR.
Vi har sökt ägarna bakom Krimfup och Radera namn utan framgång.
Tipsa TV4 Nyheterna
Har du bilder? Vet du mer? Hör av dig!
