Publicerad 7 sep 2025 kl 05.24Uppdaterad kl 05.59
En EU-medborgare väntas i snitt jobba 37,2 år.
Men Sverige sticker ut – här jobbar vi näst mest efter Nederländerna: 43 år.
Inkluderar man även Efta-länderna hamnar Sverige på en tredjeplats.
Och det finns det olika förklaringar till, enligt experter.
Börskoll – se hela programmet
Vi jobbar numera längre än vad vi gjorde för tio år sen i Europa.
Foto: Hasse Holmberg / FOTOGRAFERNA HOLMBERG TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
En EU-medborgare väntas i snitt jobba 37,2 år.
Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Siffrorna kommer från EU:s statistikkontor Eurostat och släpptes i somras. Enligt dem har den förväntade arbetslivslängden för EU:s medborgare ökat stadigt över tid, från i snitt 34,9 år 2015 till 37,2 år 2024.
Och allra längst jobbar vi i norra Europa.
Island i topp – Sverige trea
Ser man enbart till EU ligger Sverige tvåa med en förväntad arbetslivslängd på 43 år, strax efter Nederländernas 43,8 år. Inkluderar man även Efta-länderna hamnar Sverige på en tredjeplats med Island i topp, med en förväntad arbetslivslängd på 46,3 år.
I botten i EU ligger Rumänien, med sina 32,7 år, följt av Italiens 32,8. Ser man utanför EU är Turkiet det land där man jobbar kortast tid: 30,2 år.
Därför jobbar vi olika länge
Att det är så stor skillnad mellan länderna har olika förklaringar. Euronews har pratat med experter och en av dem, universitetslektor Timo Anttila vid Jyväskylä universitet, säger att några faktorer som kan förklara den förväntade arbetslivslängden är hur ländernas olika pensionssystem och familjepolitik ser ut. En annan expert, professor Moritz Hess vid Niederrhein University of Applied Sciences, säger att andra faktorer som spelar roll är ålderism och efterfrågan på arbetskraft.
– Om arbetsgivare behöver arbetskraft ökar det arbetskraftsdeltagandet och förlänger arbetslivets längd, säger han till Euronews.
Största faktorn bakom siffrorna
Arbetskraftsdeltagande är hur stor andel av befolkningen som finns i arbetskraften, det vill säga har ett jobb eller söker ett jobb, och spelar stor roll för vad den förväntade arbetslivslängden landar på. Detta eftersom alla personer som är 15 år eller äldre räknas in i Eurostats statistik, oavsett om de står utanför arbetsmarknaden eller inte.
Personer som står utanför arbetsmarknaden är exempelvis skolbarn, pensionärer och hemmafruar och -män.
Även förväntad medellivslängd spelar in.
Att notera är att siffrorna inte mäter hur lång en arbetsdag eller -vecka är. Och Eurostat vill poängtera att detta mått enbart beskriver verkligheten, och inte säger något om hur länge folk bör arbeta.
Så här jobbar vi i Europa
Förväntad arbetslivslängd i Europa 2024:
Island*: 46,3 år
Nederländerna: 43,8 år
Sverige: 43 år
Schweiz*: 42,8 år
Danmark: 42,5 år
Estland: 41,4 år
Norge*: 41,2 år
Irland: 40,4 år
Tyskland: 40 år
Finland: 39,8 år
Portugal: 39,3 år
Cypern: 39 år
Malta: 39 år
Österrike: 38,7 år
Litauen: 38,5 år
Tjeckien: 37,5 år
Ungern: 37,4 år
Lettland: 37,4 år
Frankrike: 37,2 år
Slovenien: 37,1 år
Spanien: 36,5 år
Slovakien: 36 år
Luxemburg: 35,6 år
Polen: 35,5 år
Serbien**: 35,5 år
Belgien: 35 år
Bulgarien: 34,8 år
Grekland: 34,8 år
Kroatien: 34,8 år
Italien: 32,8 år
Rumänien: 32,7 år
Turkiet**: 30,2 år
EU-snittet: 37,2 år
* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta)
** EU-kandidatland
Visa mer