–I de experimentella studierna visade vi att svår traumatisk blödning snabbt leder till komplexa förändringar i koagulationen. Trombocyterna, de små blodkroppar som hjälper blodet att levra sig, förbrukades i stor mängd samtidigt som de kvarvarande trombocyterna verkade vara större och mer reaktiva. Fibrinogen, det protein som bygger upp blodproppar, sjönk och koaglets struktur förändrades. Med elektronmikroskopi kunde vi visa att fibrinnätverket, själva stommen i koaglet, blev porösare och uppbyggt av tunnare fibrer. Sammantaget innebär detta att det koagel som kroppen bildar för att stoppa blödningen efter ett svårt trauma helt enkelt är svagare och mer instabilt.

–Bland traumapatienter fann vi att bara en liten andel uppfyllde definitionen av allvarlig blödning, men dessa patienter var bland de mest kritiskt skadade. De var yngre, oftare män, och hade oftare penetrerande skador. Viktigt var att tidiga varningssignaler som lågt blodtryck, metabol syrabas rubbning och avvikande koagulationsprover redan vid ankomst till sjukhus var tydligt kopplade till allvarlig blödning. Det visar att det finns kliniska markörer som kan hjälpa traumateam att identifiera dessa högriskpatienter snabbare.

–Vi analyserade även över 200 dödsfall till följd av traumatisk blödning. Bröstkorgen var den vanligaste platsen för dödlig blödning och skador på aorta var särskilt snabbt dödliga. De flesta dödsfallen inträffade inom en till två timmar efter skadan och en femtedel redan inom den första timmen.

Hur kan den kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

–Resultaten kan bidra till att förbättra traumavården på flera sätt. Genom att bättre förstå hur koagulationen sviktar tidigt efter skada kan vi utveckla mer riktade behandlingsstrategier. De kliniska fynden visar vilka varningssignaler som kan hjälpa traumateam att snabbare identifiera patienter med livshotande blödning, innan situationen blivit okontrollerbar. Analysen av dödsfall visar att det framför allt är blödningar i bröstkorgen och stora centrala kärl som dödar snabbast, men också att det vid exempelvis bukblödningar kan finnas ett något längre tidsfönster där rätt insats i tid kan vara livsavgörande. Det understryker behovet av att organisera hela vårdkedjan, från skadeplats till operationssal, så att tiden till definitiv blödningskontroll blir så kort som möjligt.       

Vilka mål har du för framtiden?

–Arbetet med avhandlingen har gett mig en stark klinisk och vetenskaplig grund, och jag vill fortsätta kombinera kliniskt arbete med forskning. Framöver är jag intresserad av hur datadriven utveckling och nya tekniska verktyg kan användas för att förbättra akuta vårdprocesser, exempelvis för att identifiera riskpatienter tidigare och effektivisera vårdkedjor vid svåra skador. Jag vill arbeta i gränslandet mellan klinisk medicin och innovation, och bidra till att omsätta forskningsresultat till konkreta förbättringar i vården.

Disputation

Fredagen den 22 maj 2026 kl 09:00, Karolinska vägen 37. Doktorsavhandlingen har handletts av Carl Magnus Wahlgren.

Avhandling

Wannberg, Marcus (2026). Coagulopathy and vascular injury in traumatic haemorrhage. Karolinska Institutet. Thesis. https://doi.org/10.69622/31388668.v1