Publicerad 7 maj 2026 kl 06.00
Mina klädval har orsakat stor uppståndelse.
Men för mig är trycket ”V=kommunister” konsumentupplysning, skriver Benjamin Dousa (M).
Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister.
Öppna bild i helskärm
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Under en intern moderatutbildning som jag skulle vara med och leda satte jag på mig en t-tröja med trycket ”V=kommunister”.
Inget konstigt, tyckte jag, eftersom partiet har både en extrem historia och en extrem politik. I sin bok ”Partiet som kom in från kylan” skriver Magnus Utvik om hur partiet stöttat några av världens värsta diktatorer. Inför höstens val vill V höja skatten på arbete, företagande, sparande och införa höga skatter på fastigheter, arv och gåvor.
T-tröjan uppmärksammades i SVT och fick skarp kritik från ledande vänsterpartister.
Den kanske starkaste reaktionen stod Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson för på X. Hon gick till frontalangrepp och kallade mig både desperat och anklagade mig för att vara ”kvar på pojkrummet”. Det är hårda ord för att komma från just Ida Gabrielsson, som när hon var ordförande för Ung vänster uttryckte de berömda orden: ”Jag är kommunist för jag tycker att vi har en sådan stolt historia.”
Många minns att även den tidigare partiledaren Lars Ohly kallade sig kommunist fram till 2012. Men det kanske är färre som kommer ihåg den SVT-utfrågning inför riksdagsvalet 2018 där hans efterträdare och Vänsterpartiets nuvarande Europaparlamentariker Jonas Sjöstedt svarade otydligt på frågor om Vänsterpartiets uttalade mål om att ”upphäva ägandet av produktionsmedlen”. I samma intervju argumenterade han för att Ikea och H&M inte skulle vara privatägt.
V-ledaren Nooshi Dadgostar i partiets demonstrationståg under 1 maj.
Foto: PHILIP KANGAS / SPA
Öppna bild i helskärm
För mig är det särskilt viktigt att påminna om Vänsterpartiets historia eftersom ledande företrädare nu försöker sopa den under mattan. Till exempel hävdade Nooshi Dadgostar i Ekots lördagsintervju att Vänsterpartiet aldrig har varit ett ytterkantsparti. Förutom att partiet bokstavligt talat hetat ”Vänsterpartiet kommunisterna” ska man komma ihåg att det var ett av två riksdagspartier som inte ansågs vara tillräckligt pålitligt för att vara med i samlingsregeringen under andra världskriget.
Ett annat faktum är att partiet inte fördömde Nazitysklands invasion av Norge, eftersom Nazityskland då hade ingått en icke-aggressionspakt med Sovjetunionen som Vänsterpartiet var lojalt mot.
Den här historien påverkar partiet än i dag. Partiet har ett flådigt högkvarter på Kungsgatan 84 i centrala Stockholm. Hur hade man råd med det? Förklaringen ligger i partiets historia. Som historikern Lars Björlin visat under rubriken ”Russisk guld i svensk kommunism” gav de moskvastyrda regimerna Sovjetunionen och DDR ekonomiskt stöd till Vänsterpartiet och dess sidoorganisationer. En form var årliga kontanta bidrag på upp till 150 000 dollar.
Det ekonomiska stödet kom också via ”vänskapsförbund” som ”Förbundet för främjande av kulturella och ekonomiska förbindelser mellan Sverige och Sovjetunionen”, en organisation bemannad av Moskvatrogna vänsterpartister. Ytterligare en väg för pengar från Moskva till Vänsterpartiet var via partianknutna företag.
För mig är det konsumentupplysning att säga V=kommunister. Ida Gabrielsson har fel, kommunismen har inte en stolt historia. Tvärtom är det en ideologi som orsakat miljontals människors död genom nackskott eller svält, som förnedrat och förtryckt ännu fler. I stället för att blunda för kommunismens historia borde vi minnas dess offer.
Av Benjamin Dousa (M)
bistånds- och utrikeshandelsminister