Valnederlagen för Labour och Tories väcker frågor om det brittiska partisystemets stabilitet. Pressen på Keir Starmer ökar, skriver Rikhard Husu.
Öppna bildvisare
Keir Starmer försäkrade dagen efter lokalvalet att han vill fortsätta Labour och landet. Bild: Alamy/All Over Press
Lyssna (du hör en artificiell röst) 4:36
LONDON Rösträkningen fortsätter fortfarande efter lokal- och regionalvalen i England, Skottland och Wales. Men redan nu står det klart att de traditionella maktpartierna Labour och de konservativa har lidit ett betydande nederlag.
Partierna ser ut att förlora hälften eller fler av sina platser i lokal- och regionfullmäktige runt om i Storbritannien. Valen har betraktats som ödesval för premiärminister Keir Starmer, vars förtroendesiffror är historiskt låga.
Missnöjet spiller också över på arbetarpartiet Labour, som sett sitt stöd rasa efter en klar seger i parlamentsvalet 2024. Starmer visade dock inga tecken på att vika sig morgonen efter valet.
I en kommentar under morgonen sa Starmer att valresultatet inte går att försköna, men att han inte heller är redo att stiga åt sidan.
Starmer försäkrade att han vill fortsätta leda Labour och Storbritannien fram till parlamentsvalet om tre år. Att göra något annat vore enligt honom oansvarigt.
– Jag kommer inte att lämna och slänga landet in i kaos, sa Starmer.
Många Labourprofiler efterlyste under morgonen arbetsro för premiärministern och regeringen. Samtidigt pyr ett protestmissnöje i partiet. Många menar att Labour inte kommer att ta sig ur sin opinionskris om inte Starmer avgår.
Missnöjet pyr i Labourlägren
Labours tidigare ordförande Ian Lavery sa till BBC att valresultatet är en fullständig katastrof och att Starmer kan ta död på Labourpartiet genom att inte avgå.
Transportfacket TSSA:s generalsekreterare Maryam Eslamdoust jämförde situationen med USA och menade att Labour riskerar att gå de amerikanska demokraternas öde till mötes om Starmer inte drar slutsatser av nederlaget.
– Fackförbund som TSSA kommer inte att stå passiva efter denna valkatastrof och låta Keir Starmer bana väg för en högerextrem regering ledd av Nigel Farage, sa Eslamdoust.
Bakom det utbredda missnöjet finns upprepade politiska skandaler som skakat Labourregeringen och som tärt på förtroendet för Starmer.
Många väljare anser också att regeringen inte har levererat på löften om att dämpa levnadskostnaderna. Detta trots att arbetslösheten är låg i europeisk jämförelse och inflationen under kontroll.
Det finns alltså ingen omedelbar hotbild mot Starmer, som kan luta sig tillbaka på en stabil majoritet i parlamentet, som inte rubbas av nederlaget i lokalvalet.
Splittrat politiskt landskap bäddar nya överraskningar
Starmers beslut att fortsätta fick en positiv reaktion på finansmarknaderna. Pundet stärktes och räntorna på långfristiga statsobligationer föll efter beskedet att han vill stanna kvar vid makten.
Marknadsreaktionen tyder på att investerare värderar politisk stabilitet högt och fruktar en regeringskris som skulle kunna följa på en premiärministers avgång i ett ekonomiskt osäkert läge.
Vidare påpekar experter att regeringspartier ofta presterar svagt i lokalval vilket kan ge ett visst lugn för Starmer och hans anhängare, som lär hoppas på att det finns tid att vända den negativa trenden före nästa parlamentsval.
Labour har dessutom fortfarande tid att vända utvecklingen inför nästa parlamentsval. Den stabila majoriteten i parlamentet ger regeringen handlingsutrymme att genomföra sin politik, även om partiet nu navigerar i motvind.
Valresultatet är ändå en allvarlig varning för såväl Labour som konservativa Tories, som också förlorar stort i lokalvalet. Resultaten antyder att de traditionella maktpartierna kan utmanas på allvar redan i nästa parlamentsval.
Valforskaren John Curtice ser valresultatet som ett uttryck för fragmenteringen av det brittiska politiska landskapet. Landet är på väg mot ett system där Reform UK, De gröna och Liberaldemokraterna i allt högre grad utmanar de traditionella maktpartierna Labour och Tories.
Labour står nu inför kravet på en politisk omstart och förmåga att möta väljarnas oro med konkreta åtgärder. Om detta misslyckas börjar nedräkningen för Keir Starmer.
Rikhard Husu är Svenska Yles Brysselkorrespondent. Han rapporterar om och europeiskt beslutsfattande, EU-frågor och säkerhetspolitik.