Just nu kan nära 11 000 norrbottningar leva med typ 2-diabetes utan att veta om det. De känner sig kanske lite tröttare och törstigare än vanligt, och tänker att det nog inte är något allvarligt. Men under ytan pågår en tyst process som i förlängningen kan leda till hjärt-kärlsjukdom, nervskador, njursvikt, fotsår eller nedsatt syn.
Typ 2-diabetes smyger sig på. Symtomen – kraftlöshet, ökad törst, täta toalettbesök – kommer ofta långsamt. Ibland uteblir de helt. Men blodsockernivåerna blir allt högre när kroppens celler har börjat bli resistenta mot insulin, ofta i samband med övervikt hos personer över 50 år. De höga blodsockernivåerna skadar i sin tur cellerna i kroppens nerver och blodkärl.
Risken att drabbas av hjärtinfarkt är dubbelt så stor för en person med diabetes, och utan behandling ökar risken för allvarliga komplikationer ytterligare.
Men det finns verktyg för att hitta de som befinner sig i farozonen. Ett enkelt blodsockertest ger en snabb fingervisning och kostar regionerna en bråkdel av vad det kostar att behandla diabetes. Den som misstänker att den har diabetes bör därför själv kontakta sin vårdcentral för att testa blodsockret. Men det räcker inte. Vården måste ta ett större ansvar. I de nationella riktlinjerna för diabetesvården skriver Socialstyrelsen att det kan vara motiverat med screening som riktar sig till riskgrupper. Men ytterst få regioner tar fasta på det rådet, om ens några. Det är hög tid att ändra på det: