Om rapporten

Rapporten syftar till att synliggöra och jämföra hur kommuner investerar i barns rättigheter. Den ger en bild över hur resurser fördelas och bidrar därmed till en ökad förståelse för hur ekonomiska beslut påverkar barns uppväxtvillkor. Rapporten kan användas som ett underlag för kommuner som vill göra en fördjupad analys av sina egna prioriteringar.

Som grund till rapporten har UNICEF Sverige utvecklat ett barninvesteringsindex baserat på 20 indikatorer inom fem områden – förskola, grundskola, socialtjänst, kultur och fritid. Indexet gör det möjligt att jämföra och rangordna Sveriges kommuner utifrån hur de prioriterar resurser i verksamheter som är centrala för barns liv och utveckling.

Metod

Rapporten består av två delar: en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen har UNICEF Sverige, i samarbete med Uppsala universitet, skapat ett index som möjliggör jämförelser av Sveriges kommuners ekonomiska investeringar i barns rättigheter. Indexet är utformat för att synliggöra skillnader mellan kommuner genom att mäta och väga samman ett antal indikatorer kopplade till kommunala investeringar och barnkonventionens artiklar.

Undersökningen omfattar samtliga av Sveriges 290 kommuner. Resultatet ger en heltäckande och jämförande bild av hur kommunerna prioriterar resurser som påverkar barns livsvillkor och rättigheter, och möjliggör samtidigt analyser av geografiska skillnader.

De indikatorer som ingår baseras på tillgänglig offentlig statistik från Kolada samt på empiriska samband mellan kommunala ekonomiska investeringar och barns rättigheter. Metoden bygger på en kvantitativ indexkonstruktion där indikatorer väljs utifrån kriterierna validitet, tolkningsbarhet, träffsäkerhet, påverkansbarhet och jämförbarhet mellan kommuner. Dessa kriterier har använts för att säkerställa att indikatorerna både speglar relevanta aspekter av barns rättigheter och är möjliga att tolka och jämföra på ett rättvisande sätt.

Sex kommuner har exkluderats från indexet på grund av för många saknade värden: Malå, Ale, Burlöv, Mark, Tierp och Övertorneå.

Den kvalitativa delen av rapporten baserar sig på dialog med kommunala referensgrupper om hur kommuners budgetarbete organiseras och i vilken utsträckning barns rättigheter inkluderas i ekonomisk styrning och prioriteringar.