Uppdaterad 10 maj 2026 kl 07.59Publicerad 10 maj 2026 kl 07.50
Charlotte Kallas röst är både frustrerad och uppgiven.
– Det är ju obegripligt att säga så. Då kan man inte sin historia, säger skidikonen.
Vem hon syftar på?
Kd-ledaren Ebba Busch.
Skidsnack-galan 2026 – vi prisar vinterns bästa insatser
Charlotte Kalla.
Foto: ANNA TÄRNHUVUD / BILDBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Ebba Busch.
Foto: Lars Schröder/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmArtikeln i korthet
• Charlotte Kalla deltar just nu i en miniturné med panelsamtal med fokus på tre av Sveriges nationella minoriteter.
• Hon berättar om sorgen över att inte ha fått lära sig meänkieli och att hon vill att hennes barn ska känna stolthet över sitt ursprung.
• Charlotte Kalla reagerar starkt på regeringens utspel om samernas rättigheter.
Visa mer
Bilen har just svängt ut på E4 i Sundsvall. Bakom ratten sitter Charlotte Kalla som börjar färden norrut mot Örnsköldsvik.
– Den här vägen kan jag rätt bra nu, säger 38-åringen.
Sveriges främsta kvinnliga olympier genom alla tider är trots allt hon varit med om faktiskt lite nervös. I Örnsköldsvik väntar nämligen starten på något hon aldrig tidigare gjort.
Mer exakt en miniturné av panelsamtal under namnet ”Får man vara stolt nu?”.
Under tre kvällar i tre olika städer ska Charlotte Kalla vara en del i en panel som lyfter situationen för minoriteterna tornedalingar, samer och sverigefinnar.
Charlotte Kalla, själv född i Tärendö i Tornedalen, har de senaste åren i flera sammanhang berättat om sitt ursprung. Om sin sorg över att hon – som så många andra tornedalingar – aldrig fick chansen som ung att lära sig språket meänkieli som hennes äldre släktingar pratade.
Charlotte Kalla om sorgen
– Det var ju frustrerande under uppväxten att jag aldrig kunde prata med min mormor, säger Charlotte Kalla.
Sedan fortsätter hon:
– Men det känns jättefint att det ändå hänt så mycket de senaste åren. Jag känner inte längre att jag är ensam om att känna en form av sorg över att inte ha fått språket gratis.
Är det så att ju äldre du blir – ju mer blir du intresserad av din bakgrund?
– Ja, verkligen. Och nu när jag är nybliven tvåbarnsförälder funderar jag ännu mer över vad min uppväxt gav mig.
– Jag vill verkligen att mina barn ska veta var deras rötter kommer i från. Att de ska känna stolthet över att tillhöra den här minoriteten.
Tornedalingar är sedan år 2000 erkänd som en av Sveriges fem nationella minoriteter tillsammans med bland annat samerna.
Och just samernas rättigheter har hamnat i fokus de senaste veckorna efter ett utspel från regeringspartiet Kristdemokraterna.
Charlotte Kalla: ”Obegripligt”
På en presskonferens den 26 april menade partiledaren Ebba Busch att rennäringens ställning behöver omprövas och att staten ska ”återta ansvaret” för marken i fjällen.
Utspelet utlöste ett ramaskri bland Sveriges samer – och Charlotte Kalla.
Hur reagerade du på nyheten?
– Alltså, när jag såg rubrikerna ville jag nästan inte ens klicka in och läsa vad som hade sagts.
Charlotte Kalla fortsätter:
– Det kändes så… ja, vad ska jag säga… det är 2026 och vi har alltså inte kommit längre? Att det finns de på den här nivån som den synen på det här?
Charlotte Kalla suckar. Sedan säger hon:
– Det är obegripligt. Då kan man inte sin historia.
Sveriges nationella minoriteter
Nationella minoriteter är judar, romer, samer (som också är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar i enlighet med Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
Riksdagen har också erkänt finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska som nationella minoritetsspråk i Sverige. De nationella minoriteterna och minoritetsspråken har funnits i landet under lång tid och minoriteternas språk och kultur är en del av det gemensamma kulturarvet.
Källa: regeringen.se
Visa merLjudklippet gick inte att spela upp
Försök igen senare