ledare socialdemokratiskLedare
Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.
Inbäddat innehåll
Ändra inställningar
I onsdags morse publicerades Uppdrags granskning – När mörkret kom till byn på SVT play om Trafikverkets uppmärksammade nedsläckning av svensk glesbygd, som drabbar byar i Jämtlands län särskilt hårt.
Eller som Trafikverket själva väljer att kalla det, ”omlokalisering” av vägbelysning. Tiotusentals lyktstolpar ska omlokaliseras över hela landet. Det bara råkar vara från glest bebodda områden till mer tätbebodda, eftersom kraven på trafiktäthet är så högt ställda att det i princip är omöjligt för någon glesbygdsort att kvala för en lyskälla längs vägen.
Annons
Annons
Inte hade man heller bemödat sig med att berätta detta för de berörda byarna eller deras kommunala företrädare. I Rönnöfors i Krokoms kommun var det reportern från Uppdrag granskning som släppte nyheten. Helt fungerande lyktstolpar har klassats som ”uttjänta”, ackompanjerat med bilder från Google maps. I Rönnöfors hävdar man till och med att belysningen går genom skog, och inte genom en by.
Bild: Stefan Nolervik
I Uppdrag granskning förklaras att Trafikverket ser nedmonteringen av lyktstolpar som ett internt beslut, som bara berör Trafikverkets anläggning. Det varken kan eller behöver överklagas, menar de. Kommunalrådet i Bräcke, Richard Nilsson (S), ställer den högst befogade frågan: Hur kan det vara Trafikverkets anläggning? Det måste väl ändå vara medborgarnas anläggning, hela Sveriges medborgares anläggning?
Det är precis där som hela det här debaclet landar. En djupt ingrodd idé om att det där med statlig samhällsservice inte är så viktigt där det inte bor så mycket folk. Det var en sådan petitess att man inte ens bemödat sig berätta att över hundra byar kommer släckas ner, bara i Jämtland. Eller ens ha korrekta underlag för sin bedömning.
Ja, fram till att programmet sändes då. Tre timmar efter att det publicerats på SVT play fick nämligen Richard Nilsson ett samtal från Trafikverket. Man hade kommit på att kommunikationen inte blivit helt lyckad och att man ska ha en dialog kring det här, berättar Nilsson för P4 Jämtland.
Annons
Och allra viktigast, Trafikverket backar. Nedmonteringen pausas så att man hinner ha dialog med berörda kommuner och byar.
Annons
Bild: Cornelia Jönsson
Hurra! vill man ju ropa och kanske slänga sig runt en lyktstolpe som i den klassiska scenen i ”Singing in the rain”.
Men här bör vi stanna upp. För vad innebär egentligen dialogen? Jo, Trafikverket vill öppna upp för andra lösningar för att bevara belysningen i byarna, som att kommunen eller samfälligheter tar över driften.
Det är precis där som hela det här debaclet landar. En djupt ingrodd idé om att det där med statlig samhällsservice inte är så viktigt där det inte bor så mycket folk.
Det är nästan skrattretande provocerande. För det första, den som tänker att glesbygdskommuner har feta kassaflöden tar fel. Det kostar mer att bedriva samhällsservice där det bor färre människor utspridda över större avstånd. Kommunerna har inte den ekonomin, punkt.
Idén om samfälligheter är lika illa. Tycker myndigheten på allvar att det är rimligt att vi i glesbygd ska betala individuellt för de statliga vägarnas belysning, genom att vi går ihop i små byalag som skickar ut fakturor till våra grannar? (Detta sker redan på enskilda vägar, jag bor själv på en sådan och det är varken billigt eller okomplicerat, tydligen växer inte lokala styrelser som vill drifta väglysen på träd.)
Annons
Det är garanterat inget man någonsin skulle kräva av boende i en tätort eller stad.
För det andra finns här en gnagande, obekväm känsla: Det är valår. Inom loppet av timmar från att programmet sändes görs plötsligt en 180-graders sväng. Det är nästan så att man misstänker att det föregåtts av ett telefonsamtal på ministernivå med tydliga direktiv till myndighetens generaldirektör: pausa rubbet till efter valet så vi inte får ett väglyseuppror på halsen.
Vi minns ju alla vilken effekt bränsleupproret hade i förra valet.
Inbäddat innehåll
Ändra inställningar