Uppdaterad 11.45 | Publicerad 10.06

share-arrowDela

unsaveSpara

chevron-leftföregåendechevron-rightnästaThomas Allgén, (till vänster) på väg in i rätten 2007 i samband med att de två läkarna stämt staten. Här tillsammans med sitt dåvarande ombud Anders Agell.

1 / 3Foto: Pontus Lundahl/TT

Thomas Allgén och Teet Härm, mer kända som ”allmänläkaren” och ”obducenten”, pekades ut som styckmördare i ett av Sveriges mest omstridda rättsfall.

Nästan 40 år senare begär de nu ersättning från regeringen på fem miljoner kronor var.

– Det är ett högt belopp, men vi menar att man ska se det här i ljuset av hur lång tid de här personerna har fått sina liv och karriärer förstörda, säger advokat Filip Rydin.

Männen åtalades 1988 för det mycket medialt uppmärksammade mordet på 27-åriga Catrine da Costa, som hittades styckad i Stockholm sommaren 1984. Domstolen friade männen för mord, men slog samtidigt fast att de hade styckat kvinnan. Preskriptionstiden för brott mot griftefriden hade då löpt ut och männen dömdes inte för det.

Då de friades på alla punkter kunde de inte överklaga domens slutsats om styckningen till hovrätten.

Försökt få resning

I en senare prövning slog även kammarrätten fast att de hade styckat kvinnan, vilket ledde till att deras läkarlegitimationer drogs in. Läkarna har flera gånger försökt få resning, men misslyckats.

2024 uppmärksammades fallet i SVT:s ”Dokument inifrån: Det svenska styckmordet”. I dokumentären visades en rad felaktigheter som skedde under processen och det framgick att utpekandet hade gjorts på mycket svaga grunder.

Som en konsekvens av processerna slogs läkarnas liv i spillror. Teet Härm berättade i SVT att han hade levt nästan helt isolerad i 40 år.

– Jag betraktar mig inte som levande, jag betraktar mig som död, sade han.

”Krossat deras liv”

Advokaterna Thomas Olsson, Filip Rydin och Alparslan Tügel tog sig an att företräda männen i en process för att söka upprättelse – och på måndagen lämnade de in en ansökan om att männen ska få ersättning av staten ex gratia. Det innebär att regeringen betalar ut en summa ”av nåd”, alltså utan att vara juridiskt bunden.

– Vi har formulerat det på följande sätt: vi yrkar att regeringen ska tillerkänna dem fem miljoner kronor var, eller det belopp som regeringen finner skäligt, säger Filip Rydin.

Domstolens utpekande av männen som ansvariga för en styckning de inte ens åtalats för har enkelt uttryckt ”krossat deras liv”, skriver advokaterna.

– Det är det som ligger bakom hela den här cirkusen, säger Rydin.

Enligt deras bedömning har det gått för lång tid för att söka resning i domstol. De väljer därför att vädja till regeringen om ersättning.

– Efter det arbete vi gjort så kan vi på goda grunder visa att de är oskyldiga. Problemet med att få till resning är att det här ärendet är så pass gammalt så att centrala personer som man hade velat åberopa i förhör i resningsansökan är avlidna. Därför har vi fått ta det här spåret.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger i en kommentar att ansökan kommer att ”beredas i sedvanlig ordning”.

FAKTATidigare fall av ex gratia

2022: Bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson får en miljon kronor var i ersättning ex gratia, sedan de felaktigt pekats ut för att ha dödat fyraåriga Kevin i Arvika 1998.

2018: Omkring 600–700 transpersoner som tvångssteriliserades mellan 1972– 2013 i samband med att de bytte juridiskt kön beviljas ersättning om 225 000 kronor vardera.

2015: Efter massvaccinering mot svininfluensa 2009 insjuknade drygt 300 svenskar i den kroniska och neurologiska sjukdomen narkolepsi. 2015 beslutades om statlig ersättning av ”ex gratia-karaktär” till vissa av de drabbade.

2013–2014: Barn som mellan åren 1920 och 1980 var placerade på barnhem eller i fosterhem och där vanvårdades eller utsattes för allvarliga övergrepp eller försummelser fick möjlighet att ansöka om ersättning från staten.

2007: En kvinna fick 200 000 kronor ex gratia efter att hon i samband med en förlossning fick svåra skador. Kvinnan vände sig till regeringen efter att ha fått nej till ersättning från försäkringsbolag, Personskadereglering AB (PSR) och Patientskadenämnden, då det konstaterats att ingen inom vården begått något fel.

Läs mer