Gunnar Wetterberg

Publicerad 12 maj 2026 kl 06.10

Världsekonomin har blivit tuffare för små stater. Sverige måste spela med, men våga vara annorlunda.

USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping skriver om reglerna för världshandeln.

Foto: MARK SCHIEFELBEIN /AP/TT / AP TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Finansminister Elisabeth Svantesson, M, har en svår balansgång att gå.

Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN / JESSICA GOW

Öppna bild i helskärmGunnar Wetterberg

Årtiondena efter andra världskriget blev en gyllene tid för svensk ekonomi. Handelns avreglering gynnade det lilla landets stora industrier, de fria kapitalflödena gav svenska småsparare bättre avkastning utomlands än hemma, och efter EES-anslutningen i början av 1990-talet gjorde EG:s regler det lättare för de svenska infrastrukturföretagen att vinna upphandlingar.

Men de senaste årtiondena har det vänt. Kinas massiva statsstöd perverterar konkurrensen. USA kvaddar världshandelns regelsystem genom att sätta WTO:s tvistlösning ur spel. Inom EU gör sig Frankrikes etatistiska retorik allt bredare. Unionen ska satsa på industristöd och gynna sina egna industrier.

Ända sedan snilleindustriernas framväxt i slutet av 1800-talet har Sveriges välstånd blivit alltmer beroende av att vi kan sälja till marknader som är mycket större än vår egen. Ju fler hinder för den globala konkurrensen som avlägsnats, desto bättre har det gått för de stora svenska multiföretagen.

Men hur ska det lilla landet agera, när utvecklingen trampar baklänges?

Vi har inte råd att konkurrera med egna statliga industristöd. Elisabeth Svantesson kan inte matcha Xi Jinping. Men den som är liten måste vara smart. Det är inte fel att utnyttja andras subventioner. Om EU kan stödja utvinning av sällsynta mineraler ur LKAB:s Per Geijer-fyndighet är det bara att tacka och ta emot.

Tullmurar mot kinesiska solpaneler och elbilar är bara befogade om de hotar att helt slå ut europeiska branscher. Frihandelslandet Sverige ska hålla igen de kontinentala tullvurmarna.

I en tuff tid är det viktigare att stärka statens grundläggande uppgifter än att sänka skatten på mat och ISK-konton

Det är viktigt att kunna sätta emot när världshandelns spelregler hotas. Med ett försvagat WTO blir det svårare att straffa övergrepp. Därför måste EU skriva in bilaterala tvistlösningsregler i de handelsavtal man sluter med andra.

När de globala mekanismerna kärvar blir det desto viktigare att utveckla de regionala. Det är bra att EU äntligen verkar få till handelsavtal med Indien och Sydamerika. Det är viktigt att se över och utveckla de avtal man redan har. Men det är också viktigt att EU inom sig avvecklar de många handelshinder som återstår trots allt tal om den inre marknaden. Inte minst på tjänstehandelns område finns det mycket att göra.

Sverige behöver en aktiv utrikeshandelspolitik, både inom EU och i internationella sammanhang. Det borde vara en av regeringens viktigaste ministerposter. Tillsammans med de andra nordiska länderna hör vi till de tio-tolv största ekonomierna i världen – det är en tyngd som vi långt ifrån utnyttjar, och den kräver skandinavisk samverkan för att realiseras.

Men det minst lika viktiga är att stärka vår egen förmåga på de områden som är statens viktigaste uppgifter: utbildning och infrastruktur. Vi behöver många fler forskarutbildade som kan föra in den nyaste tekniken i näringslivet, det är skandal att ingenjörsutbildningarna svältföds på undervisningstid, malmbanans förfall är bara en bedrövelse bland många, och det är genant för telekomlandet Sverige att vi varit så senfärdiga med 5G. 

I en tuff tid är det viktigare att stärka statens grundläggande uppgifter än att sänka skatten på mat och ISK-konton.

Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Han är aktuell med boken ”Uppkopplad. Ingenjörskonst i generationer” till Ericssons 150-årsjubileum. Läs fler av hans texter här.

LÄS MER: EU:s självmål kostar mer än Trumps tullar