Europakonventionen för mänskliga rättigheter

Tidöregeringen vill försvaga skyddetshare-arrowDela

unsaveSpara

expand-left

helskärmEU-parlamentet i Strasbourg. Foto: Jerker Ivarsson / Schibsted

Bland Tidöregeringens mindre uppmärksammade kontroverser finns dess stöd för ett angrepp på en oberoende domstol och idéer om att upphäva principen om allas likhet inför lagen.

Det rör sig om ett försök att påverka tolkningen av Europakonventionen för mänskliga rättigheter från 1950, som Sverige skrev under 1952 och till och med finns med i Lars Trägårdhs förslag till kulturkanon.

Hur framgångsrikt försöket blir kommer att visa sig nästa vecka när Europarådet väntas anta en politisk deklaration om flyktingars rättigheter.

För ett år sedan kritiserade Mette Frederiksen, Giorgia Meloni och ytterligare sju europeiska regeringschefer Europadomstolen i Strasbourg, som övervakar att Europakonventionen efterlevs. I ett öppet brev hävdade de att tolkningen av konventionen hade resulterat i att fel människor skyddas och alltför många begränsningar kring staters förmåga att fatta beslut om vem som ska avvisas från sina territorier.

Enligt Svenska Dagbladet var Ulf Kristersson frestad att ställa sig bakom det Trumpartade utspelet. Men Kristdemokraterna och Liberalerna höll emot – till SD:s indignation.

pullquoteVilka människor som enligt ministrarna kan utsättas för lite omänsklig behandling och tortyr är inte helt tydligt.

I samband med ett Europarådsmöte i Strasbourg, där kritiken i brevet till domstolen skulle diskuteras, gjorde 27 europeiska justitieministrar ett skriftligt uttalande där de hävdade att deras befolkningars rättigheter hotas av ”människor som utnyttjar vår gästfrihet”.

Bland undertecknarna fanns Gunnar Strömmer.

Länder som helst inte tar emot flyktingar irriteras förstås när domstolen stoppar deportationer och häver utvisningar. Nyligen fälldes Sverige för beslutet att utvisa en afghansk man som har varit här länge och blivit ”västerniserad”.

Riskerna hade spelats ner av Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Men att utvisa mannen skulle strida mot Europakonventionens artikel tre – ”Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning” – slog juristerna i Strasbourg fast.

pullquoteDet kan dessutom bädda för angrepp på andra rättigheter – yttrandefrihet? religionsfrihet? – som enskilda länder är missnöjda med.

Regeringen, som vill förhandla med talibanerna om att ta tillbaka utvisade medborgare, är säkert måttligt förtjust – och förmodligen stärkt i övertygelsen om att domstolen måste tyglas.

Gunnar Strömmer och övriga ministrar offentliggjorde sitt uttalande den 10 december, internationella dagen för mänskliga rättigheter.

Deras avsikt är ironiskt nog att inskränka dessa rättigheter.

Alla ska inte vara lika inför Europakonventionen.

Det som sticker ut allra mest är önskemålet om att begränsa räckvidden för just artikel tre i konventionen.

Vilka människor som enligt ministrarna kan utsättas för lite omänsklig behandling och tortyr är inte helt tydligt. De nämner personer som begått brott, och de vars utvisningar än så länge kan stoppas om förhållandena i mottagarländernas sjukvård och fängelser är alltför dåliga.

Förutom Sverige står bland annat baltstaterna, Polen, Ungern och Belgien – länder med långtgående ovilja att ta emot människor på flykt – bakom det här. Tyskland, Frankrike, Spanien, Turkiet och Grekland – de länder i Europa som tar emot absolut flest asylsökande – har däremot inte undertecknat uttalandet.

Den franska ambassadören i Europarådet har fördömt initiativet som ett ”smygande” försök att påverka domstolens oberoende.

Det anmärkningsvärda i att tala om för juristerna i Strasbourg hur de borde tolka konventionen understryks i en färsk rapport från Sieps. Inte överraskande drar den slutsatsen att initiativet kan undergräva Europadomstolens självständighet och hela idén med bindande internationella konventioner. Det kan dessutom bädda för angrepp på andra rättigheter – yttrandefrihet? religionsfrihet? – som enskilda länder är missnöjda med.

Mötet i december utmynnade i ett utkast till en politisk deklaration om flyktingars rättigheter som har bearbetats sedan dess och kommer att antas när Europarådet har möte i Moldavien i veckan.

Det återstår att se vad detta faktiskt leder till, men en sak är tydlig:

Om Tidöregeringen får som den vill upphävs principen om allas likhet inför lagen.

Thord Eriksson är journalist och författare.

Biennalspecial – protester, skönhet och naket i Venedig

33:55

Café Bambino: Våldtäktskultur, reality-tv & vänsterns glassgnäll

Våldtäktskultur, reality-tv & vänsterns glassgnäll

57:57