Uppdaterad 14.10 | Publicerad 14.10
share-arrowDela
unsaveSpara
Jan säger att han hittade Jenny död på morgonen.
I panik gömde han hennes kropp i en rishög.
Nu döms han till tre års fängelse.
expand-left
helskärm
Här hittades Jenny. Foto: Polisen
Jan stod åtalad för grovt gravfridsbrott efter att ha gömt Jennys döda kropp under aska, byggmaterial och ris vid ett skogsbryn.
Han var även åtalad för att ha grovt misshandlat sin son med en kofot i april ifjol.
Vänersborgs tingsrätt dömer honom för det grova gravfridsbrottet men anser att misshandeln av sonen bör stanna på misshandel av normalgraden.
expand-left
helskärm
En av de sista bilderna på Jenny. Foto: Polisen
Angående hanteringen av Jennys kropp skriver domstolen att den försvårade möjligheten att utreda en dödsorsak.
”Vidare tvingades anhöriga att leva i ovisshet om vad som hänt henne och de berövades möjligheten att besöka en grav”, skriver tingsrätten.
Dödsorsak gick inte att fastställa
Jan, som egentligen heter något annat, var till en början misstänkt även för att ha mördat 45-åriga Jenny, en kvinna som Aftonbladet tidigare berättat om.
Jenny anmäldes försvunnen i september 2025 och hittades senare begravd i närheten av Jans hus utanför Vänersborg.
Jan har hela tiden nekat till att han orsakade Jennys död och trots att polis och åklagares arbetshypotes länge var att han mördat henne kunde hennes dödsorsak aldrig fastställas. Jennys kropp hade helt enkelt legat i rishögen så pass lång tid att den var i för dåligt skick.
expand-left
helskärm
Jan när han greps av polis för en misshandel av Jenny år 2022. Foto: Polisen
När Jan åtalades var det därför inte för mord.
– Experterna kunde inte avgöra hur, när eller var hon dog. Då går det heller inte att bevisa att någon annan varit ansvarig för hennes död, har kammaråklagare Robert Beckard sagt.
– Jag har full förståelse för de som känner i sitt hjärta att han gjort henne något. Men juridik och känslor är inte samma sak och jag ansåg inte att bevisen uppnådde kraven för att väcka åtal.
Anhöriga får inga svar
Jan själv erkände att han slagit sin son men menade att det var i nödvärn, att sonen slog honom först. Han har även menat att gravfridsbrottet inte bör bedömas som grovt då han menar att skadorna på Jennys kropp inte är orsakade av honom.
expand-left
helskärm
Jennys pappa Mikael Andersson. Foto: Anders Deros
Jenny, som levde i stor utsatthet, hade tidigare utsatts för våld av Jan och hade sagt till de omkring sig att hon var livrädd för honom.
För Jennys familj är det fortfarande ett stort frågetecken hur hennes sista tid i livet var.
– Jag måste lära mig leva med att aldrig få veta hur mitt enda barn dog, har Jennys pappa Mikael sagt.