Sverige behöver ett friskolesystem med betydligt striktare regler. I en lagrådsremiss föreslår regeringen därför bland annat ett värdeöverföringsförbud och skarpare sanktionsmöjligheter för tillsynsmyndigheterna.

I dag finns det flera inbyggda problem i friskolesystemet. Det handlar bland annat om enskilda huvudmän som låter vinstintresset gå ut över kvaliteten i utbildningen, skolor som satt i system att anställa obehöriga lärare och som har stora problem med glädjebetyg. Det finns även exempel där enskilda huvudmän har tagit emot skolpeng för elever som inte ens har gått på huvudmannens skola. Det behöver bli ordning i skolsystemet. Förskolan och skolan måste skyddas från oseriösa och olämpliga aktörer.

Värdeöverföringsförbud och nya krav på huvudmännens ekonomi

– I dag kan man få böter om man parkerar snett, men inte om man som skolägare bryter mot skollagen. Nu skärper vi reglerna för friskolesektorn genom bland annat värdeöverföringsförbud och möjligheten för Skolinspektionen att dela ut en slags böter om en skola bryter mot förbudet, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Värdeöverföringsförbudet innebär att medlen ska stanna kvar i verksamheterna. För att se till att reglerna följs ska det också införas ett krav på särredovisning. I en särredovisning framgår vilka medel som hör till varje skol- eller förskoleenhet.

Det är ett problem att en relativt stor andel av de enskilda huvudmännen har en ekonomiskt sårbar situation eftersom det riskerar att direkt slå mot kvaliteten i verksamheten. Regeringen förtydligar därför nu, och skärper i vissa avseenden kraven på ekonomiska förutsättningar. Det införs också ett krav på att en enskild huvudman som planerar att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolenheten är belägen senast den 1 november läsåret före nedläggningen.

– Nu ser vi till att det inte går att kompromissa med kvaliteten i skolan samtidigt som man tar ut vinst, exempelvis genom att man drar ner på elevernas garanterade undervisningstid, säger Josefin Malmqvist, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.

Skolpengen ska kunna krävas tillbaka

Regeringen föreslår också att enskilda huvudmän i vissa fall ska bli skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner, bland annat skolpengen. Det gäller om medlen har använts i brott, om bidragen har tagits emot på felaktig grund, om beloppet har varit för högt eller om hela eller delar av ett tilläggsbelopp inte har använts för att ge en elev de stödåtgärder som den har rätt till.

– Det är viktigt att tillvarata mångfalden av seriösa aktörer, men samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister, säger Liza-Maria Norlin, partisekreterare för Kristdemokraterna.

Skarpare sanktionsmöjligheter

Det ska bli lättare för tillsynsmyndigheterna att ingripa med de strängaste sanktionerna när det förekommer allvarliga missförhållanden. Det kan till exempel handla om att återkalla godkännandet för en enskild huvudman.

– Om det finns enskilda huvudmän som inte sköter sitt uppdrag ska tillsynsmyndigheterna också få ett nytt verktyg – sanktionsavgifter – som är en slags böter, som bland annat ska användas när en huvudman bryter mot värdeöverföringsförbudet, säger Sverigedemokraternas skolpolitiske talesperson Patrick Reslow.

Skolinspektionen ska också i undantagsfall få besluta om statliga åtgärder för rättelse även för fristående skolor. I dag är det bara möjligt för kommunala skolor. Statliga åtgärder för rättelse innebär att Skolinspektionen får besluta om åtgärder och insatser för att rätta till missförhållanden på en fristående skola och att den enskilde huvudmannen sedan får stå för kostnaden för insatserna.

Lagrådsremissen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.