Uppdaterad 13 maj 2026 kl 10.29Publicerad 13 maj 2026 kl 06.00

En situation där olika aktörer konkurrerar om att vara punktligast, ha lägst biljettpriser och bäst kundbemötande är inte långt borta.

Stycka upp SJ och sälj delarna, skriver Ida Wallinder, Timbro miljöinstitut. 

”Trots avregleringen har SJ ännu en marknadsandel på 95 procent av tågtrafiken”, skriver Timbro.

Foto: Oscar Olsson / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Ida Wallinder, projektledare på Timbro miljöinstitut och författare till rapporten ”Hejdå, Statens Järnvägar. Så begraver vi monopolet”.

Öppna bild i helskärm

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Mediernas rapportering om tågen kan i princip sammanfattas med ord som tågkaos och signalfel. Att det de senaste åren har uppkommit en debatt om förseningarna och politiska förslag för att lösa dessa är därför naturligt. Men fakta snedvrids ofta, och slutsatserna blir direkt felaktiga. 

Ofta påstås att avregleringen lett till ökade förseningar. Det stämmer inte. Under åren med monopol kom 70 procent av tågen i tid – i dag är siffran 90 procent. Förseningarna är dock fortsatt ett problem. Men det är inte avregleringen som orsakat dem.

Tvärtom har avregleringen lett till mycket positivt. Sträckan mellan Göteborg och Stockholm, där SJ framför allt utmanas av VR, är ett utmärkt exempel. Där ökade tågresandet med 15 procent 2016, det vill säga det första hela kalenderåret då den nya konkurrenten bedrev trafik, och biljettpriserna har sjunkit med 40 procent. Resenärerna är tydliga. Alla SJ:s konkurrenter har högre kundnöjdhet än SJ.

Trots detta har Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna förslag om att på olika sätt ”återta kontrollen” över järnvägen. Det är tydligt att förslagen är ideologiskt drivna. Den som har resenärernas bästa för ögonen landar snabbt i att det krävs mer konkurrens, inte mindre. 

Trots avregleringen har SJ ännu en marknadsandel på 95 procent av tågtrafiken. Monopolet är avskaffat sedan 2010 men det finns fortfarande mängder av orättvisa system som säkrar bolagets ställning på marknaden. 

”Resenärerna är tydliga. Alla SJ:s konkurrenter har högre kundnöjdhet än SJ”, skriver Timbro.

Foto: Björn Larsson Rosvall / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Ett av de främsta är försäljningskanalen sj.se, där konkurrenter regelbundet nekas tillträde. För svenska folket är tågresande närmast synonymt med hemsidan och frågan om missbruk av dominerande ställning har varit uppe hos Konkurrensverket flera gånger. Statens underlåtenhet att separera biljettförsäljningen från tågdriften har skapat ett har skapat ett system där SJ tillåts ha en digital mur mot konkurrens.

Men problemen stannar inte där. Tågplanen, det som bestämmer vilken aktör som får trafikera rälsen, tas fram på ett sådant sätt att SJ och befintliga aktörer gynnas. Ytterligare ett problem är att SJ ofta sitter på långa hyreskontrakt hos det statliga bolaget Jernhusen, som kontrollerar de flesta verkstäder och underhållsdepåer. Konkurrens på lika villkor kan inte sägas existera när de tre mest grundläggande förutsättningarna – möjligheten att köra tågen, att sälja biljetter till dem och underhålla dem – är riggade till monopolistens fördel. 

När apoteksavregleringen genomfördes såldes omkring två tredjedelar av de befintliga statliga apoteken för att gynna konkurrensen. Det är dags att göra likadant med tågen. 

En situation där olika aktörer konkurrerar om att vara punktligast, ha lägst biljettpriser och bäst kundbemötande är inte långt borta. I vägen för detta står marknadsdominanten och statligt ägda SJ. Den politiker som bryr sig om resenärerna bör fullborda avregleringen. Det är dags att knoppa av sj.se, stycka upp SJ och sälja av delarna.

Av Ida Wallinder

projektledare på Timbro miljöinstitut och författare till rapporten ”Hejdå, Statens Järnvägar. Så begraver vi monopolet”