När regeringen år 2024 lanserade strategin för nyindustrialisering och samhällsomvandling i Norrbottens och Västerbottens län var ambitionen tydlig: Stärk Sveriges position inom gröna innovationer, fossilfri produktion och elektrifiering. Norra Sverige pekades ut som motor i klimatomställningen – en region där samverkan, investeringar och framtidstro skulle bana väg för både nationell konkurrenskraft och attraktiva samhällen. Ett viktigt första steg har tagits, men de relevanta perspektiven har sedan dess blivit allt fler.
I en tid av geopolitisk osäkerhet måste vi bygga ett samhälle som inte bara är ekologiskt hållbart, utan också konkurrenskraftigt, tryggt och robust. Det handlar om totalförsvar, resiliens och förmågan att hantera kris – i värsta fall krig. Därför är det dags att uppdatera strategin!
Stegras bygge i Boden. Debattörerna efterlyser en uppdaterad strategi för norra Sverige. Foto: Simon Eliasson (Di)
I dag står vi i en verklighet där omställningen är geografiskt bredare, mer integrerad och mer relevant utifrån en geopolitisk verklighet. En utmaning hela Europa pressas av och där norra Sverige har en nyckelroll med en sammanhängande storregion med system av värdekedjor, innovationer och samarbeten som sträcker sig över läns- och landsgränser. Här testas nya arbetssätt i nära samspel mellan offentlig och privat sektor, industriella ekosystem byggs där energi, material, transport och digitalisering hänger ihop i symbios med en bredare samhällsomställning. En utveckling som måste framtidssäkras!
De kraftfulla investeringar som nu görs inom industri, energi och infrastruktur bygger en faktisk förmåga att producera, försörja och stå emot störningar i globala leveranskedjor. För att säkra detta krävs en gemensam plan och ett samlat agerande – ta vara på norra Sveriges möjligheter att bidra till hela landets och övriga Europas behov.
”Därför är det oroande när spelreglerna riskerar att ändras.”
Men det behövs även rätt förutsättningar och det är energi. Tillgången till fossilfri och förnybar el har länge varit norra Sveriges främsta konkurrensfördel. Men bilden av ett obegränsat överskott håller inte längre. De senaste månadernas utveckling visar tydligt att kapacitet, överföring och effekt är reella utmaningar som vi alla måste förhålla oss till. Det handlar inte bara om hur mycket el som finns – utan hur den används, förädlas och integreras i hela värdekedjan. Från industriella processer till transportsektorn, från vätgas och e-bränslen till cirkulära system. Det är här den verkliga konkurrenskraften skapas.
Därför är det oroande när spelreglerna riskerar att ändras. Att minska prisskillnader i landet genom fysisk utbyggnad av elnät och elproduktion där det behövs är naturligtvis klokt, men det behöver göras på ett sätt som samtidigt stimulerar förutsägbarhet investeringssäkerhet i den region som i dag driver hela Sveriges omställning.
”Den är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft, vår säkerhet och försvaret av vår demokratiska värdegrund.”
Det som nu sker i norra Sverige är en modell för hur Europa kan minska sitt beroende av fossila bränslen och stärka sin försörjningstrygghet. När stora delar av Europas energisystem fortfarande är fossilt blir lokal, fossilfri produktion och förädling en strategisk tillgång. En byggstart på ett fossilfritt totalförsvar, som är skalbart – regionalt, nationellt och internationellt.
Därför behövs en uppdaterad strategi som tar höjd för verkligheten 2026:
• Se hela norra Sverige som ett sammanhängande system
• Integrera klimatomställning med totalförsvar och resiliens
• Säkerställ långsiktiga och stabila spelregler för energi och investeringar
• Stärk möjligheterna att använda och förädla energin regionalt
• Värna om den fossilfria elens konkurrensfördel och potential
Håll den strategiska linjen men förädla den i takt med tiden. Den är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft, vår säkerhet och försvaret av vår demokratiska värdegrund. Att inte agera därefter är ett risktagande Sverige inte har råd med.
Representanter för kommuner och energibolag i norra Sverige:
Luleå:
Carina Sammeli (S), KSO
Matti Björk (M), oppositionsråd
Malin Larsson, vd Luleå Energi
Umeå:
Hans Lindberg (S), KSO
Anders Ågren (M), oppositionsråd
Jan Ridfeldt, vd Umeå Energi
Skellefteå:
Lorents Burman (S), KSO
Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd
Joachim Nordin, vd Skellefteå Kraft
Sundsvall:
Niklas Säwén (S), KSO
Viktoria Jansson (M), oppositionsråd
Linda Lejderud, vd Sundsvall Energi
Örnsköldsvik:
Anna-Britta Åkerlind (C), KSO
Carolina Sondell (S), oppositionsråd
Roland Nordin, vd Övik Energi
Östersund:
Niklas Daoson (S), KSO
Pär Fredriksson (M), oppositionsråd
Ylva Andersson, vd Jämtkraft