share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
”Vi sitter på en väldig maktposition”, säger sjuksköterskan Helena. Foto: TT
Det finns sjuksköterskor som nekar intagna vård – och menar att de fejkar.
– Det finns de som bara bestämmer sig, säger Helena som har arbetat på flera olika anstalter.
Helena, som är i 50-årsåldern, har arbetat som sjuksköterska genom ett bemanningsföretag på åtta olika anstalter i Sverige.
Hon hörde av sig till Aftonbladet efter att ha läst artikeln om 33-årige Hussein som dog i isoleringscell efter att han anklagades för att fejka sjukdom.
– Jag är inte förvånad att det blev så. Det är vanligt att man säger att intagna fejkar, säger Helena.
Helena reagerade bland annat på att en kriminalvårdare kastat vatten på Hussein när han hade svimmat.
– De ska kontakta sjukvården. Man stänker inte bara vatten på folk, säger hon med eftertryck.
Straffar fångar
Kriminalvårdens sjuksköterskor har en svår uppgift eftersom det ibland händer att intagna fejkar olika sjukdomstillstånd, förklarar Helena. Samtidigt är det oerhört viktigt att inte dra förhastade slutsatser.
Enligt Helena finns det en del sjuksköterskor som ser ned på de intagna.
– Det finns de som har en jäkligt taskig inställning mot klienterna. De kan säga att: ”Vet du inte vad han har gjort? Han ska minsann inte få hjälp”.
Helenas erfarenhet är att det även finns sjuksköterskor som är intresserade av vad klienternas bakgrund.
– Det är ganska många som läser allt som finns på Flashback och begär ut förundersökningsprotokoll. De vet allt och pratar gärna om vad intagna gjort.
expand-left
helskärm
”Kriminalvården är en väldigt hård miljö”, berättar Helena. Foto: Johan Nilsson/TT
Själv började Helena jobba inom Kriminalvården för att hon ville göra skillnad. Men nu vill hon inte vara en del av det längre.
– Det är en väldigt hård miljö, säger Helena.
Om en intagen på anstalt känner sig sjuk och vill komma i kontakt med sjuksköterska eller läkare måste den intagne skriva brev till sjuksköterskan på anstalten. Det är Helena är kritisk till. Detta då många intagna har svårt att uttrycka sig i skrift.
– En del har inte svenska som första språk. Många skriver också väldigt kort.
Kastar brevet
Det kan dessutom ta dagar innan brevet når sjuksköterskan. Sedan är det, enligt Helena, inte säkert att den intagne ändå får vård.
– Ibland kan det vara en sjuksköterska som läser brevet och sedan säger: ”Det här tänker jag inte bry mig om”. Sedan kastar man det – utan att ta reda på vad är det den här patienten behöver hjälp med.
Helena kan förstå att det finns en motvilja att bevilja ett läkarbesök på grund av rymningsrisk. Samtidigt får det inte ta över.
– Våra patienter kan inte välja en annan vårdgivare.
FAKTASå här säger lagen om sjukvård i fängelse
Enligt nionde kapitlet i fängelselagen ska en intagen som behöver vård få det.
Texten lyder:
En intagen som behöver hälso- och sjukvård ska vårdas enligt de anvisningar som ges av läkare. Om den intagne inte kan undersökas eller behandlas på ett lämpligt sätt i anstalten, ska den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs, ska den intagne föras över till sjukhus.
Läs mer”Det får inte ske”
Hanna Edberg, medicinskt ansvarig på Kriminalvården, ser mycket allvarligt på uppgifterna om att sjuksköterskor anklagar intagna för att fejka.
– Jag skulle önska att det hade rapporterats direkt. Så att vi kan identifiera vilken personal det berör. En sådan inställning ska vi absolut inte ha, säger Hanna Edberg, medicinskt ansvarig på Kriminalvården.
Hon påpekar att personalen ska ha en neutral attityd – oavsett vad de intagna är dömda för. Eftersom intagna inte själva kan söka vård ska personal var extra observant på behov av sjukhusvård. Samtidigt måste de tänka på att en sjukvårdstransport är en fritagningsrisk, menar Edberg.
expand-left
helskärm
Flera personer som tycker sig ha blivit felaktigt behandlade på häkten har hört av sig till Aftonbladet. Foto: Johan Nilsson/TT
Hur ser du på att sjuksköterskor ska ha nekat intagna vård med motiveringen ”du vet väl vad han har gjort”?
– Det är oerhört allvarligt. Om sjukvårdspersonalen uttrycker sig så nedlåtande om våra patienter. Våra chefer, lokalt på häkten och anstalter, ska uppmärksamma om det finns en sådan attityd hos personalen.
Att intagna måste skriva brev för få kontakt med en sjuksköterska är ett nödvändigt ont att eftersom de inte kan ha tillgång till en telefon. Dessutom skyddas den intagnes integritet.
– Vissa saker kanske man inte vill säga till en kriminalvårdare, säger Hanna Edberg.
Systemet med brev är, enligt Hanna Edberg, utformat så att det ska underlätta även för de som har svårt att skriva. På formuläret finns en bild på människokroppen.
– Där kan man kryssa i vad man har sina besvär.
Hon poängterar att sjukvårdsbrev endast används vid symptom som inte är brådskande.
– Om det är akut ska kriminalvårdare ringa 112 eller kontakta 1177 för rådgivning.
Tror att de fejkar
Erika Hedlund, doktorand vid Stockholms universitet som har forskat på fångars upplevelser av att avtjäna fängelsestraff, känner igen att intagna anklagas för att fejka.
– Fångar har berättat att sjukdomstillstånd inte tas på allvar. De berättar återkommande att de generellt misstros. Särskilt de som är dömda för grova brott blir misstänkliggjorda för att hitta på eller överdriva, säger Erika Hedlund.
Ibland får säkerhetsaspekten gå före den intagnes behov.
I intervjuer med intagna har det framkommit att personer med psykiska sjukdomar, som behöver vård, i stället har placerats i isolering.
Risk för intagna
Intagna har också berättat att personal ofta tror att att man är ”ute efter något annat” när man söker vård. Hedlund menar att det finns en kultur inom kriminalvården – som potentiellt kan utgöra en risk för de intagna.
– Man misstror fångar generellt. Därför är det viktigt att den här typen av händelser lyfts upp i media.
Helena heter egentligen något annat.