SVERIGE

Glöm tvivlet från pandemiåren. Idag har distansarbetet blivit en så naturlig del av vardagen att nästan hälften av de statligt anställda inte ser några nackdelar alls med att skippa kontoret. Men nu växer kraven på att rätten till flexibilitet ska in i kollektivavtalen.

När Fackförbundet ST genomförde sin första stora arbetsmiljöundersökning under pandemivåren 2020, svarade bara var femte medlem att de inte såg några nackdelar med distansarbete. Sedan dess har något hänt.

Enligt den rykande färska undersökningen för 2026 har siffran ökat stadigt – idag uppger hela 44 procent att de ser distansarbetet som enbart positivt.

Även bland cheferna, som inledningsvis var tveksamma till hur ledarskapet skulle fungera på distans, är tongångarna nu annorlunda. Allt fler ser fördelarna med mer koncentrerade medarbetare och ett smidigare sätt att organisera arbetet.

Kontoret för möten – hemmet för fokus

Vid myndigheter som eHälsomyndigheten och Naturvårdsverket arbetar över 90 procent på distans någon dag i veckan. Det vanligaste mönstret är att spendera 2–3 dagar vid skrivbordet hemma.

Anledningen till de positiva siffrorna stavas livspussel och effektivitet. Att slippa restid, få bättre fokus i arbetsuppgifterna och lättare få vardagen att gå ihop lyfts fram som de främsta vinsterna. Kontoret har i stället blivit den givna platsen för samarbete och sociala möten.

Vill få in rätten i kollektivavtalet

Trots att distansarbete blivit vardag är reglerna fortfarande spretiga. Olika myndigheter har olika policys, vilket skapar en osäkerhet som facket nu vill bygga bort. ST kräver att möjligheten till distansarbete skrivs in i kollektivavtalen för att säkerställa att lösningarna blir flexibla och anpassade efter varje unik arbetsplats.

– När distansarbetet styrs av rigida och ensidiga beslut från arbetsgivaren leder det till ökad stress och sämre återhämtning. Om det däremot finns flexibilitet ökar trivseln och bidrar till ett hållbart arbetsliv, säger Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på Fackförbundet ST.

Förutsättning för vissa yrkesgrupper

Fackförbundet betonar också att distansarbete inte ska ses som en ”extra förmån”, utan som ett verktyg för att utveckla arbetsmiljön. För vissa grupper är flexibiliteten dessutom helt avgörande.

– Frågan är särskilt viktig för dem som har särskilda behov, som funktionsnedsättningar eller neuropsykiatriska diagnoser. För dem kan distansarbetet vara förutsättningen för att överhuvudtaget kunna ha ett arbetsliv, avslutar Åsa Erba Stenhammar.

Fakta / Distansarbete i staten 2026

44 % ser inga nackdelar alls med distansarbete (upp från ca 20 % år 2020).

Vanligast: Att arbeta 2–3 dagar i veckan hemifrån.

Största fördelarna: Minskad restid, bättre fokus och enklare livspussel.

Myndigheter i topp: eHälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Naturvårdsverket.