Uppdaterad 17 maj 2026 kl 11.45Publicerad 17 maj 2026 kl 10.44

Palestinier tvingas riva sina hem för att göra plats för en israelisk nöjespark.

Om de inte gör det själva väntas skyhöga kostnader.

– Det här är verkligen svårt, säger Jalal al-Tawil till The Guardian medan han ser sitt familjehem rasera.

Hus rivs al-Bustan, en del av det större Silwan-distriktet i östra Jerusalem.

Foto: WADI HILWEH INFORMATION CENTER/PRESS

Öppna bild i helskärm

57 hem har rivits i stadsdelen al-Bustan i östra Jerusalem under de senaste två åren. Minst åtta ytterligare är dessutom utpekade för rivning inom de närmaste veckorna.

Anledningen är ”Kings Garden”, en israelisk biblisk nöjespark.

Om de inte river det själva måste de betala dyra kostnader till Jerusalems myndigheter för tvångsrivning.

Jalal al-Tawil berättar till The Guardian att det har varit tungt att jämna huset som hans egen far hade byggt med marken. Men prislappen var för stor.

Myndigheterna hade uppgett att det skulle kosta honom 280 000 shekel, vilket motsvarar omkring 900 000 svenska kronor, om deras arbetare skulle riva huset.

– Det var som att få välja mellan självmord eller att bli mördad, säger han till tidningen.

Motståndet har brustit

Nöjesparken – som är en del av en arkeologisk satsning som fokuserar på Jerusalems judiska historia – har varit planerad i nästan två decennier. Byggandet har kunnat stoppas med hjälp av palestinskt motstånd, internationell opposition och en viss ambivalens inom israelisk politik. 

Men motståndet har raserat efter Hamasattackerna 2023, det efterföljande Gazakriget och Donald Trumps återkomst till Vita huset.

Enligt Aviv Tatarsky, forskare på jämlikhetsorganisationen Ir Amim, symboliserar projektet Israels försök att utplåna palestinier både geografiskt och historiskt.

– Om det här fortsätter så kommer israelerna att åka dit och se berättelsen om parken, utan att ha den minsta aning om att människors liv förstördes och att ett helt samhälle utplånades för att göra plats för den, säger han till The Guardian.

Myndigheterna motiverar projektet med att området aldrig var avsett för bostäder och att der råder brist på offentliga grönområden.

Nu lever många i området i tillfälliga bostäder och oroar sig för framtiden.

– Det finns herrelösa hundar som går runt i grannskapet på natten som känner sig tryggare än vi gör, säger invånaren Mohammad Qwaider.