Publicerad 24 maj 2026 kl 18.00
Den norska staten sponsrar dyra elräkningar. Nu kommer notan. Svenska politiker borde avskräckas.
Norgepriserna ledde till ökad förbrukning för de som tackade ja till erbjudandet.
Foto: HASSE HOLMBERG / FOTOGRAFERNA HOLMBERG TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Elkonsumtionen ökar när staten ger bidrag.
Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Terje Aasland, energiminister i Norge.
Foto: Naina Helen Jåma NTB / Kommunikasjon / Naina Helen Jåma NTB / Kommunikasjon
Öppna bild i helskärm
Norgepriserna har kostat den norska staten miljardbelopp.
Foto: Jonas Forsberg / NATURFOTOGRAFERNA/IBL
Öppna bild i helskärm
Norge har genomlevt den första vintern med det så kallade Norgepriset på el. Den som vill kan teckna ett fast avtal som garanterar att elen inte blir dyrare än 40 öre per kilowattimme, exmoms. Staten tar mellanskillnaden när marknadspriset blir högre. Det är generöst. Också fritidshus inkluderas.
Kritiken har varit hård. Norska elbidrag kommer att leda till ökad efterfrågan, vilket i sin tur driver upp priserna för alla, inklusive svenska konsumenter. Viljan att spara på el när priserna är som högst kommer att sjunka. Det är bättre att rikta andra typer av stöd till hushåll med dålig ekonomi, påtalade motståndarna.
Den norska socialdemokratiska regeringen ville inte lyssna på det. Elanvändningen kommer inte att öka – ”risken för det är låg”, skrev den norska energiministern Terje Aasland i ett svar till Expressens ledarsida i höstas.
Men nu kommer notan. Svenska politiker bör se det som en varning.
Hushåll som tackat ja till erbjudandet brukar 4-6 procent mer el än de som inte har Norgepriser, visar utvärderingar. Föga förvånande nyttjas bidraget i högre utsträckning av storkonsumenter, alltså personer som bor i villa och/eller har stora sommarstugor.
Norgepriserna har också lett till att elförbrukning flyttat från natten till dagen. Det är ingen idé att ladda elbilen på natten om det knappt kostar något extra att ladda vid lunchtid. Det leder till ökad belastning på elnäten och strider mot ambitionen att jämna ut förbrukningen över dygnet. Man kan säga att den norska staten infört motsatsen till effektavgifter. Prissignalerna slås ut.
Det blev med andra ord som kritikerna befarade.
Om Sverige hade haft samma typ av bidrag hade det ökat risken för effektbrist, enligt Svenska kraftnät. Vilket i sin tur ökar risken för strömavbrott.
Norgepriserna har, tillsammans med bidraget ”strømstøtten” som fanns sedan tidigare, kostat den norska staten stora belopp. I vårändringsbudgeten ökade finansminister Jens Stoltenberg stödet med tio miljarder norska kronor, till 21,5 miljarder.
Den norska staten har förvisso råd. Värre är det för värmepumpbranschen och solcellsleverantörer, som upplever minskad efterfrågan. Intresset för energibesparing har störtdykt.
– I åtta av tio kundsamtal säger kunden att de inte bryr sig om vad de använder, eftersom de har Norgepris, säger Søren Møller Maretti från Solcellekraft AS till norska TV2.
Det blev med andra ord som kritikerna befarade.
Lärdomarna för svenska politiker är flera. När elpriserna sticker i väg är det lockande att komma med stöd och bidrag. Så har också skett. Nu börjar regeringens elprisstöd för januari och februari delas ut till svenska hushåll.
Det är inte i närheten av de fläskiga Norgepriserna. Men när staten väl har börjat med otyget elstöd är risken stor att bidragssumman växer. Det visar den norska vårändringsbudgeten.
Den svenska valrörelsen har börjat. Elpriserna ser ut att bli ovanligt höga i sommar. Politikerna måste motstå impulsen att spruta ur sig löften om att staten tar elräkningen. Exemplet Norge borde räcka som avskräckning.
LÄS MER: LEDARE: Norges fula drag syns snart på din elräkningLÄS MER: 1 oktober börjar Norge snylta på svensk el