Publicerad 25 maj 2026 kl 06.10

Brottslingar byter namn i en farlig fart. Regeringen känner viss ånger. Samvetskvalet borde också omfatta det sänkta kravet på kapital i aktiebolag. 

Skatteverket ska utreda omfattningen av missbruk av namnlagen.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Justitieminister Gunnar Strömmer, M, är beredd att backa från en ”frihetslag”.

Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Magdalena Andersson efterlyser samförstånd över blockgränsen. I praktiken är det väldigt vanligt, den stora majoriteten av besluten i riksdagen är enhälliga. Eller försedda med enstaka invändningar.

Det gäller till exempel namnlagen som trädde i kraft 1 juli 2017.  Alla var glada. Fast Bolagsverket varnade för följderna.

Nio år senare är det mindre muntert. Brottsmisstänkta och dömda byter namn för att kunna verka i det fördolda. Sopdrottningen Bella Nilsson, företrädare för skandalföretaget Think pink, har sedan lagen ändrats bytt förnamn sju gånger och efternamn två gånger. Hon dömdes till sex års fängelse i tingsrätten, men domen är överklagad.

Robin Säbb Hjert, en ung man på Ekerö, dömdes 2019 för att ha försökt kidnappa en liten flicka. Beslutet blev två år och fyra månaders fängelse. Därefter har han bytt namn, och fått skyddad identitet. 

Strax efter jul greps han misstänkt för att ha mördat och styckat 25-åriga My i Rönninge. Han sitter fortfarande häktad, men nu under namnet Vilma Andersson.

Dessa fall, och fler därtill, har fått regeringen att be Skatteverket att utreda omfattningen av missbruk av lagstiftningen, för att eventuellt ändra den.

Det är klokt. Men det är mer som behöver undersökas. Till exempel kravet på eget kapital för att starta aktiebolag.

Även om syftet med ändringen var gott – fler företagare som också skapar jobb åt andra – fick det dåliga konsekvenser.

Under Reinfeldts tid sänktes det från 100 000 till 50 000 kronor. När Magdalena Andersson var statsminister, och samarbetade med Centern, halverades kapitalkravet ytterligare. Trots invändningar från bland andra Ekobrottsmyndigheten, som fruktade att proffsbedragare skulle få ännu bättre affärsmöjligheter. Starta billigt, fuska som fanken och låta bolaget gå i putten.

Antalet aktiebolag har ökat från 600 000 till 800 000 efter lagändringen 2020. Nästan alla nya företag väljer att starta med minimibeloppet.

Samtidigt har anmälningarna om misstänkta ekobrott ökat, och mer än hälften av larmen kommer från konkursförvaltare. 

I fjol fattade Ekobrottsmyndigheten 7 600 lagföringsbeslut. Fem år tidigare handlade det om 4 500.

Det borde få partierna att i stor enighet höja kraven på aktiekapital. För även om syftet med ändringen var gott – fler företagare som också skapar jobb åt andra – fick det dåliga konsekvenser. 

Den riktigt knepiga frågan är den om skyddade personuppgifter. Systemet funkar inte perfekt, men har hjälpt kvinnor och barn undan misshandlande män. Liksom offer för hederskultur, avhoppade gängmedlemmar samt hotade politiker, tjänstemän och journalister.

Men lagen har utnyttjats av personer som vill allt annat än det goda. Därför måste utbredningen av missbruket utredas. Visar det sig vara ett pyttigt randfenomen kanske det är värt priset. Annars krävs förändring.

Och friheten att byta namn i samma takt som underkläder är inte oumbärlig.

LÄS MER: Sveriges nästa export – maffian som ABLÄS MER: Slå till där det känns – i pungen på klanernaLÄS MER: Tacka Morgan för den bisarra lagen