Karin Pihl

Publicerad 25 maj 2026 kl 18.00

Förbud mot mindre gåvor är fånigt. Sverige har värre korruptionsproblem än chokladaskar till lärare.

Chokladask till läraren – aja, baja! Det kan räknas som muta. I varje fall i Västerås.

Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / STELLA PICTURES

Öppna bild i helskärm

En hemplockad bukett kan däremot accepteras, hälsar byråkraterna.

Foto: NINA BERGSTRÖM / EXP

Öppna bild i helskärm

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Karin Pihl

Sverige sjunker långsamt men stadigt i internationella korruptionsindex. Inte minst offentlig sektor är utsatt för otillbörlig påverkan. Den organiserade brottsligheten infiltrerar det offentliga, inte minst kommunerna.

Sett i ljuset av det blir det här med blombuketterna något oerhört löjligt.

Flera kommuner har infört förbud mot att ge lärare en symbolisk gåva i slutet av terminerna, skriver facktidningen Vi lärare. Chokladaskar och blommor kan uppfattas som ett mutförsök. Så det blir inget.

En av kommunerna som infört förbudet är Västerås.

– Vi försöker hela tiden att utveckla vårt kvalitetsarbete och hitta luckor som finns och det här är en del av det, säger Henrik Ljungqvist, verksamhetschef på barn- och utbildningsförvaltningen, till VLT.

På sin höjd kan lärarna få en hemmagjord teckning, en hembakt kaka eller blommor man plockat i trädgården. En bukett inköpt på Ica för 189 kronor betraktas som ett påverkansförsök: kolla här vilka fina pioner. Nu räknar vi med att du ger Kalle ett A nästa termin! 

För det har de kvalitetsutvecklande tjänstemännen på förvaltningen kommit fram till att så måste det vara.

Kommuner som hittar på riktlinjer om chokladpraliner löser inte problem. De skapar dem.

Resonemanget är typiskt för det moderna arbetslivet. Ivern att hitta ”luckor” i ”kvalitetsarbetet” är så stor att byråkraterna hittar på problem som inte finns, och i den mån de finns, lösa dem ovanifrån. Om facket hade larmat om att lärarna översvämmas av Merci-askar och att påstridiga föräldrar faktiskt försöker muta till sig bra betyg med en blandning av fett, socker och kakao, då hade det varit en annan femma. Men nu är det inte så. Det är strategidokumentsamhället som visar sig i praktiken.

Men det är inte konstigt egentligen. Varje år anlitar kommuner en drös med människor som har som jobb att fundera på hur andra kan göra sitt jobb bättre, med det främsta resultatet att de som gör jobbet känner sig misstänkliggjorda. 

Minns den uppmärksammade annonsen från Göteborgs grundskoleförvaltning i höstas. Man sökte en ”utvecklingsledare inriktning transformation”. Arbetsuppgifterna bestod bland annat av att ”leda förändringsinitiativ som gör strategi till praktik – etablera processer, forum och praktiker som håller över tid”.

Annonsen blev hånad för det bisarra språket. Vad som är värre är när obegripligheter som dessa blir verklighet. 

Kommuner som hittar på riktlinjer om chokladpraliner löser inte problem. De skapar dem.

LÄS MER: Hjälp! Skolan drunknar i excelfiler och byråkratiLÄS MER: Någon måste sätta stopp för HR-helvetet