Forskare vid Karolinska institutet, KI, har kartlagt skillnader i hur olika befolkningsgrupper svarar på infektion och vaccin och visat hur variationerna påverkar förmågan att bilda antikroppar som neutraliserar influensavirus.
Två nya studier från KI, visar att medfödda variationer i våra antikroppsgener påverkar hur vi svarar på infektioner och på vaccinationer.
Skillnader mellan befolkningsgrupper
I den ena studien, har forskare kartlagt antikroppsgener hos 2 486 personer i 25 olika befolkningsgrupper världen över.
Så kallade IGHD-gener kodar för en central del av den struktur som antikroppar använder för att känna igen och binda till främmande ämnen.
Avsaknad av sex närliggande IGHD-gener förekommer i alla befolkningsgrupper, men den mest överraskande upptäckten i studien var att bortfallet finns i olika omfattning i olika befolkningsgrupper.
Det här vanligt förekommande bortfallet visade sig vara särskilt vanligt hos personer med östasiatiskt ursprung, där hade upp till 30 procent bortfall på båda kromosomerna, något som påverkar vilka typer av antikroppar som produceras.
I studien identifierade forskarna också 300, tidigare okända, genvarianter som också finns i olika omfattning i olika befolkningsgrupper.
Martin Corcoran, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, förklarar att människor som lever i vitt skilda miljöer under tusentals år har utvecklat lokal anpassning av sina antikroppsgener till de sjukdomar som dominerar deras närmiljö.
”Möjligheten att kartlägga dessa gener hos stora grupper av individer kommer att ge ny kunskap om hur medfödda skillnader påverkar vår fysiologi vid en rad olika tillstånd, allt från infektioner och autoimmuna sjukdomar till cancer, och inte minst förklara vår arts immunologiska historia kodad i vårt DNA”, säger han i ett pressmeddelande.