Kroppen lär sig att signalerna inte är farliga
Båda grupperna mådde bättre, men träningsgruppen förbättrades mest. Deltagarna fick inte bara färre panikattacker, även depressiva symtom minskade.
Förklaringen kan ligga i hur kroppen reagerar under hård träning. Hjärtat slår snabbare, andningen ökar och svetten kommer, samma signaler som många förknippar med en panikattack.
Skillnaden är att det sker i en trygg situation.
”De kroppsliga signalerna vid ångest kan vara obehagliga, men inte farliga”, säger psykologiprofessorn Jasper Smits till Svenska Dagbladet.
Forskarna tror att träningen hjälper hjärnan att tolka om kroppens signaler och minska rädslan för dem.
Forskarna betonar att träningen inte ska ersätta annan behandling mot paniksyndrom. (Foto: Magnus Lejhall/TT)Effekten höll i sig
När forskarna följde upp deltagarna tolv veckor senare syntes förbättringarna fortfarande.
Samtidigt betonar forskarna att träningen inte ska ersätta annan behandling mot paniksyndrom. I stället kan den fungera som ett komplement.
För personer som lätt blir oroliga av starka kroppsliga reaktioner kan det också vara klokt att börja försiktigt och gärna diskutera träningen med vårdpersonal först.
Studien var relativt liten och omfattade personer som tidigare varit fysiskt inaktiva. Därför vet forskarna ännu inte om resultaten gäller på samma sätt för den som redan tränar regelbundet.
Läs mer på News55:
Nationell miniminivå i äldreomsorgen: Inte avgöras av postnumret
Här är städerna där flest vågar resa på egen hand
Forskare varnar: Ekonomisk oro kan göra dig sjuk
Dolda pensionsvalet kan ge mer pengar varje månad
Läs mer från News55 – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera