Övervikt och följdsjukdomar riskerar att knäcka den österbottniska sjukvården. Men det många inte vet är att de kan få gratis hjälp.
Öppna bildvisare
Antalet överviktiga i Österbotten ökar och kan inom tio år orsaka tusentals nya sjukdomsfall. Välfärdsområdets lösning är livsstilsrådgivning och digitala vårdstigar. Arkivbild. Bild: Silja Viitala / YleLyssna (du hör en artificiell röst) 5:42
- Övervikten ökar kraftigt i Österbotten och riskerar att orsaka 7 700 nya fall av typ 2-diabetes inom tio år.
- Samtidigt uppger många invånare med ekonomiska svårigheter att de avstår från vård på grund av kostnaderna.
- Den livsstilsrådgivning som välfärdsområdet erbjuder för att motverka övervikt är i själva verket helt avgiftsfri.
Österbottens välfärdsområde står inför en nästintill omöjlig ekvation. Övervikten ökar och riskerar att leda till tusentals nya sjukdomsfall, under de kommande tio åren kan Österbotten ha 7 700 nya fall av typ 2-diabetes.
Lösningen som välfärdsområdet själva pekar ut i rapporten Hur mår Österbotten 2026? och det risksammandrag som tagits ut från den, är tidiga förebyggande insatser och livsstilsrådgivning.
Det finns ett hinder och det är ekonomin. Av de österbottningar som lever med ekonomiska bekymmer uppger hela 56 procent att de tvingats avstå från välfärdsområdets tjänster av ekonomiska skäl.
Pia-Maria Sjöström, sektordirektör för barn, unga och familjer på Österbottens välfärdsområde, ser allvarligt på att invånare tvingas pruta på sin hälsa.
– Om man är i en sådan situation att man måste välja mellan att betala mat, hyra eller en besöksavgift för ett hälsobekymmer som inte är helt akut, finns det en risk att man inte tar kontakt i tillräckligt god tid, säger Sjöström.
Övervikten i Österbotten
- Vuxna (20–64 år): 25,5 procent lider av fetma (kroppsmasseindex, BMI, över 30).
- Äldre: 21,6 procent av dem som fyllt 65 år lider av fetma. För personer över 75 år är andelen 22,2 procent.
- Barn och unga (årskurs 8–9): 18,6 procent är överviktiga.
- Högskolestuderande: 17,8 procent av yrkeshögskolestuderandena och 10,7 procent av universitetsstuderandena lider av fetma.
- Tioårsprognosen: Om trenden fortsätter beräknas övervikten leda till över 7 700 nya fall av typ 2-diabetes i Österbotten under perioden 2025–2034.
- Källa: Österbottens välfärdsområdes rapport Hur mår Österbotten? 2026
Vården är redan gratis
Svaren från välfärdsområdets ledning avslöjar dock något som de flesta invånare kanske inte känner till.
Trots att patientavgifter pekas ut som ett hinder enligt välfärdsområdets egen rapport och att den skenande övervikten är ett stort problem, kostar den förebyggande livsstilsrådgivningen ingenting för patienten. Det bekräftar Heidi Kotanen som är sektordirektör för äldre inom Österbottens välfärdsområde.
– För mottagningar hos sjukskötare och hälsovårdare inom primärvården, vilket även seniorrådgivningen och livsstilsrådgivningen huvudsakligen är, tar vi inte ut några klientavgifter, säger Kotanen.
Öppna bildvisare
Heidi Kotanen säger att det finns möjlighet att få välfärdsområdets priser för klienterna sänkta. Beslutet fattas utifrån en bedömning. Bild: Erika Rönngård / Yle
Pia-Maria Sjöström poängterar vikten av att inte låta ekonomiska bekymmer stå i vägen för att söka vård.
– Man bör inte skjuta upp att söka vård, eftersom besväret i många fall kan behandlas förmånligare inom primärvården om vården inleds i ett tidigt skede, i stället för inom den dyrare specialiserade sjukvården, säger Sjöström.
För de vårdavgifter som faktiskt kostar betonar Kotanen dessutom att det finns hjälp att få. Det går att få en prissänkning på socialvårdens avgifter och för de avgifter inom hälsovården som är bundna till inkomsten. Men då måste det bevisas att det äventyrar personens försörjning eller underhållsskyldighet.
– Beslutet fattas utifrån en bedömning av betalningsförmågan, säger Kotanen.
Skärmberoende ett problem – ändå hänvisas patienterna till digitala vårdstigar
För att tackla övervikten och minska köerna väljer välfärdsområdet så kallade digitala vårdstigar. Men den lösningen krockar med välfärdsområdets statistik som visar att omkring hälften av alla högskolestuderande i Österbotten lider av problematisk internetanvändning och mår dåligt av sina skärmar.
Pia-Maria Sjöström ser ingen motsättning i strategin.
– Problematisk eller beroendeframkallande skärmtid beror oftast på beroendeframkallande innehåll, till exempel i sociala medier. Användning av digitala tjänster, såsom en vårdstig, är sannolikt inte beroendeframkallande innehåll för de flesta unga, säger Sjöström.
Med en digital vårdstig hoppas man i stället kunna stödja personen att ändra sina levnadsvanor. Samtidigt säger Sjöström att man inte planerar en digital livsstilsrådgivning till barn och unga.
Öppna bildvisare
Pia-Maria Sjöström uppmanar alla att söka vård i tid, om man söker vård i tid kan besväret ofta skötas inom primärvården i stället för den dyra specialsjukvården. Arkivbild. Bild: Erika Rönngård / Yle
Trots att välfärdsområdet i sin rapport lyfter fram risken för ett digitalt utanförskap bland äldre, ses skärmen som en lösning även för de äldre.
Heidi Kotanen påpekar att den största användargruppen för de digitala tjänsterna sannolikt är de som nyss gått i pension, till exempel efter att en företagshälsovårdsundersökning visat behov av livsstilsförändringar.
Eget team ska lösa splittrade vårdbesök
För att en patient ska våga prata om känsliga ämnen som övervikt och eventuell skam som kommer med det, krävs tillit. Men statistiken visar att österbottningarna sällan får träffa samma läkare eller sjukskötare två gånger. En lösning är dock på väg.
– Vi håller för närvarande på att utveckla en egen team-modell i Österbotten. Målet är att förbättra vårdkontinuiteten för patienter som regelbundet använder våra tjänster. Detta har även betydelse för livsstilsrådgivning, säger Kotanen.
Är livsstilsrådgivning och digitala vårdstigar tillräckligt för att tackla övervikten i Österbotten? Diskutera i kommentarsfältet!