Agent 007 var en gång nybörjare som agent. Här får du följa en ung James Bond.

Jag är ett stort fan av James Bond. Jag har sett alla filmer och även läst ett antal av Ian Flemings romaner om denna charmerande 00-agent. Därför är det för mig tydligt att man i 007 First Light valt att låna karaktärsdrag från samtliga iterationer av James Bond hittills.

007 First Light utspelar sig i en egen kontinuitet och fungerar som en origin story för Storbritanniens mest välkända charmör. Här får vi en yngre Bond, ny inom MI6 och på väg in i det nystartade “00”-programmet. Patrick Gibson gör ett starkt jobb i rollen – karismatisk, självsäker, men fortfarande lite grön. Han får bra stöd av klassiska karaktärer som Moneypenny, M och Q, tillsammans med en obligatorisk Bondbrud och ett gäng riktigt genomonda skurkar.

Relationen mellan Bond och John Greenway (spelad av Lenny James som man känner igen från The Walking Dead och Fear of the Walking Dead) sticker ut lite extra som en mer känslosam variant av det klassiska “grinig veteran vs nykomling”-upplägget.

007 First Light har utan tvekan den bästa tutorialen jag någonsin spelat – och den enda jag faktiskt skulle kunna tänka mig att spela om flera gånger. Det är som ett snyggt klippt träningsmontage, kryddat med kul karaktärsbyggande. Det sätter tonen perfekt för resten av kampanjen. Spelet balanserar stil och innehåll riktigt skickligt redan från start.

Likt så många andra filmer och spel inom spionage är det användandet av AI inom organisationer med mycket makt som står som handling här. First Light tar upp AI:s problematiska sidor utan att försöka släta över dem. Jag ska inte spoila något, men spelet landar i flera poänger som jag faktiskt håller med om, särskilt mot slutet.

I stort sett innehåller kampanjen allt man förknippar med Bond: eleganta tillställningar, exotiska miljöer, överdriven action och vassa one-liners. Allt är kanske inte jämnt fördelat, men varje del finns där och det är riktigt underhållande att ta del av.

IO Interactive känns som ett klockrent val för ett Bond-spel. Mycket av det som gjorde Hitman-serien så bra fungerar även här, även om fokus ligger mer på infiltration och undersökning än renodlade lönnmord. Uppdragen kan lösas på flera sätt som att smyga, använda förklädnader eller gå in med våld. Eftersom spelet i mycket större utsträckning drivs framåt av en story är spelet av förklarliga skäl inte lika öppet som ett Hitman-spel.

Trots den mer linjära designen finns det gott om valmöjligheter. Miljöerna är fulla av vägar framåt, och att observera sin omgivning lönar sig nästan alltid. Du kan avlyssna konversationer, ficktjuva nyckelobjekt och använda gadgets på kreativa sätt. Och ja – prylarna kan bli ganska “overpowered” om man använder dem gör inget.

Q-klockan är ett måste och låter dig hacka allt möjligt på distans. Du kan locka fiender med radioapparater, fylla rum med rök via AC-system, eller distrahera (och till och med döda) via TV-apparater. Med Q-Lens får man dessutom upp markerade objekt och fiender, ungefär som klassisk “detective vision” som i Batman Arkham-spelen.

Utöver det kan du ta med två extra gadgets som låses upp under spelets gång – allt från rökgranater och bländande laser till minor. En personlig favorit är en pil som ger målet tillfälligt illamående så de stapplar iväg. Prylarna funkar både i stealth och i strid, även om variationen kunde varit ännu större.

Om gadgets inte är din grej kan du istället snacka dig ur situationen med Bonds förmåga att bluffa. Bond kan helt enkelt gå rakt fram till fiender och prata sig förbi – så länge de är mottagliga och du har tillräckligt med poäng för att klara det. Det går också att låtsas ge upp för att få ett övertag. Det är både användbart och väldigt Bond-aktigt.

Många uppdrag börjar i stora, folktäta miljöer, och jag hade gärna sett att spelet gjorde mer av dem. Förutom Bluff finns det inte så mycket social manipulation, vilket gör att dessa platser mer blir bakgrunder än lekplatser. Valen vid dialog är också ganska begränsade och känns mer som enkla “vibe-val” än något djupare.

Jag blev också förvånad över hur få förklädnader det finns – under min genomspelning hittade jag i princip bara en. Stealth är i stället den klart dominerande vägen framåt.

Striderna då? De funkar bra, men tenderar att bli En smula kaotiska. Det finns gott om sätt att slåss men tyvärr är kontrollen i kombination med kameran rätt klumpig. Man uppmanas att inte button-masha men det är svårt att inte få lite panik när man inte helt kan se vad som händer. Jag saknar definitivt ett sätt att låsa på en fiende i närstrider de gånger man möter flera samtidigt. Närstrider påminner lite om en mix mellan Uncharted och Arkham-serien. Skjutandet är okej, men kan bli lite segt i längre eldstrider. Som tur är finns det roliga inslag som att avväpna fiender och kasta vapnet i ansiktet på dem. Står man för stilla för länge kommer fiender att försöka flanka eller kasta granater bakom det skydd man har. Smartare än så är de tyvärr inte dock och man förbluffas lite ofta över de gånger man borde blivit upptäckt men inte blir det.

Och ja, det vore ju inte Bond utan överdrivna actionsekvenser och här levererar spelet rejält. Slagsmål ovanpå ett flygplan, biljakter fulla av skriptade actionsekvenser och explosiva finaler som jämnar halva miljön med marken. Det är bombastiskt, minnesvärt och ofta riktigt kul.

Produktionsvärdet är genomgående högt. Det bjuds på snygga miljöer, bra animationer och starka skådespelarinsatser, allt paketerat med ett solitt soundtrack.

Jag plöjde igenom kampanjen på några dagar efter att den inledande sekvensen och det klassiska Bond-introt fått mig att fastna. Utöver spelets story finns det också träningsuppdrag man kan låsa upp allt eftersom.

Varje kapitel går även att fritt spela om igen så många gånger man vill för att låsa upp saker eller hitta alternativa lösningar. IO Interactive har utlovat stora uppdateringar till spelet så jag skulle gissa att det kommer att finnas mängder med saker att göra ett tag framöver.

007 First Light är helt enkelt ett riktigt starkt spel och tar utan problem över tronen från GoldenEye 64 som det bästa Bond-spelet hittills. Det levererar allt man vill ha av serien, tillsammans med en modern och relevant berättelse. Nu när ursprungsstoryn är avklarad ser jag verkligen fram emot vad de gör härnäst med den här versionen av Bond.

–––––––––––––––––––
 

Vi har fått denna produkt från tillverkaren. Eftersom GameElite.se är helt oberoende har tillverkaren inte kunnat påverka recensionens innehåll (läs mer).

–––––––––––––––––––

Hitta fler bra deals här »

Relaterade

Det Bra

  • Högt produktionsvärde

  • Bra ursprungsstory om Bond

  • Olika sätt att utföra uppdragen på

Det Dåliga

  • Fiender är rätt osmarta

  • Klumpiga kontroller och kamera i närstrider

  • Väldigt uppstyrda dialogval

8

Written by: Håkan Hägglund