Publicerad 10 jun 2026 kl 06.06
PG Gyllenhammar var legendarisk Volvochef och finansman – i Sverige.
Men när han dog var han sedan några år bosatt i Kanada.
Efter hans död startade en tvist: Vilket av länderna skulle hantera miljonarvet?
Nu har domaren fattat sitt beslut.
Efter PG Gyllenhammars död hölls en minnesgudstjänst i Oscarskyrkan i Stockholm.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm
Nu har Stockholms tingsrätt beslutat om en svensk boutredningsman för arvet efter PG Gyllenhammar.
Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
PG Gyllenhammar bodde i Kanada med tredje frun Lee Croll, organisationspsykolog, och yngsta dottern.
När han dog 2024 ville Croll att arvet skulle skiftas i Kanada.
Hans fyra vuxna barn, däremot, ville se en svensk boutredningsman. Skälen var flera: De menade att de inte hade någon insyn i processen i Kanada och inte hade fått ta del av testamentet. Dessutom menade de att resten av arvet efter deras gemensamma mamma, Christina Gyllenhammar, borde utredas i Sverige.
”Den omständigheten att Pehr G. Gyllenhammar sedermera flyttade till Kanada medför inte att egendomen i Sverige har avvecklats”, skrev deras advokat Cecilia Runesson till tingsrätten.
”Grundlöst”, menade Lee Crolls svenska ombud Desirée Lilliehöök.
– Det känns onödigt att göra samma arbete två gånger. Handlingarna finns tillgängliga i Kanada för barnen, sa hon till Expressen.
Nu har Stockholms tingsrätt fattat beslut
Lee Croll påpekade också genom sitt ombud att de vuxna barnen fått generösa gåvor av sin pappa. 2010 fick de vardera en miljon euro i gåva, motsvarande totalt runt 40 miljoner kronor. De har också fått del i en lyxfastighet på Råö utanför Göteborg.
Nu har Stockholms tingsrätt fattat beslut i tvisten.
Domstolen går på de svenska barnen Cecilia, Charlotte, Oscar och Sophie Gyllenhammars linje.
PG Gyllenhammar var svensk medborgare när han dog. Han hade pensionstillgångar i Sverige. Det ska också finnas tillgångar i ett bankfack, skriver tingsrätten i beslutet. Detta talar för en svensk boutredningsman.
Tingsrätten menar att enligt svensk lag måste domstolen utse en utredare om en av dödsbodelägarna vill ha det – oavsett skäl.
Advokaten Marie Wessel, expert på arvsrätt, är utsedd till boutredningsman.
Foto: Lindskog Malmström / Pressbild
Öppna bild i helskärm
Domaren i Stockholms tingsrätt konstaterar samtidigt att arvsbråket är en ”inte obetydlig intressemotsättning mellan parterna” och att båda sidorna skickat in många handlingar. Men eftersom det inte har varit någon rättegång, får båda parterna betala sina egna advokatkostnader.
Advokaten Marie Wessel, expert på arvsrätt, utses som boutredningsman.
Hur ser du på uppdraget? När till och med domaren menar att det råder stora motsättningar?
– Vi advokater kan inte säga någonting.
– Men alla uppdrag är olika, så kan man väl säga.
Vad kommer vara din uppgift som boutredningsman?
– Helt generellt är uppdraget att förvalta ett bo, utreda det och sedan, om parterna inte kommer överens, skifta det.
Blir det mer komplicerat när det rör två länder?
– Rent generellt är det klart att dödsbon som går in i mer än en jurisdiktion blir mer komplicerade än ett rent svenskt dödsbo, säger Marie Wessel.
Lee Crolls ombud Desirée Lilliehöök vill inte uttala sig innan hon analyserat beslutet. Expressen söker Cecilia Runesson som företräder Gyllenhammar-barnen.
LÄS MER: Premium Därför kan PG:s äldre barn bli helt arvlösaLÄS MER: PG Gyllenhammars dotter om arvet och minnesstunden