Hennes pappa sa upp kontakten när hon var 13.
Men när hon läste om ättiksfallet i medierna fattade hon: Det är han.
Nu berättar Johanna, 25, om den tuffa kampen för ett liv när den nära familjen sviker.
– På tåget hörde jag två personer prata om fallet. Jag tänkte: Tänk om de visste att jag är hans dotter.
Nu berättar Johanna, 25, om den tuffa kampen för ett liv när den nära familjen sviker.
Foto: JENS CHRISTIAN
Öppna bild i helskärm
I dag har Johanna ett bra liv med jobb, sin nya man och sina bonusbarn, berättar hon för Expressen.
Foto: JENS CHRISTIAN
Öppna bild i helskärm
Vårt första möte blir kort. Johanna, som egentligen heter något annat, är fortfarande chockad – och på en dålig plats i livet, rent allmänt. Mer om det senare. Nu, våren 2026, är allt annorlunda.
Hon orkar berätta om chocken hon fick då hon läste om fallet i Eslöv med föräldrarna som förgiftade sin egen dotter med ättika. Hur hon insåg att det nog var hennes pappa. Oron för syskonen som följde. Folks frågor.
– Min farmor skickade mig en länk till en artikel. Pappa hade sagt upp kontakten med henne också, men hon fick en misstanke. Jag bara: Vad fan är detta?
Artikeln i korthet
Johanna, 25, insåg via medier att hennes pappa var misstänkt i det uppmärksammade ”ättiksfallet” där en flicka förgiftades av sina föräldrar.
Pappan bröt kontakten med Johanna när hon var tonåring och har sedan dess avvisat henne helt, vilket lett till svåra känslor av utanförskap och sorg.
Efter en tuff uppväxt har Johanna nu vänt sitt liv, fått en ny familj och återupptagit kontakten med sin mamma.
Hon drömmer om att bli tatuerare och hoppas en dag få kontakt med sina yngre syskon.
Visa mer
Uppmärksamheten kring händelsen blev allt större.
– Mina kompisar började fråga: Är inte detta din pappa? Jag var så stressad och bad dem: Berätta inget.
– Jag har vuxit upp med den människan. Vad gick fel?
Johannas pappa sitter i fängelse
Pappan dömdes i mars 2024 till åtta års fängelse för misshandel av dottern och avtjänar nu sitt straff. Den utsatta flickan har fyllt tio år och fått ett nytt liv i ett familjehem. Johanna är hennes storasyster, men flickorna har aldrig träffats, och skälet till det gör ont att prata om.
Johannas föräldrar bråkade mycket när hon växte upp, och skilsmässan förvånade varken henne eller hennes två yngre bröder. Mamman försvann och de tre barnen bodde med sin pappa. Hon minns pappan som lugn och trygg. Hur de kunde dra fram madrasser framför tv:n, bunkra upp med snacks och köra Disney-maraton. Pappan förstod intuitivt Johannas psykiska mående, som senare skulle visa sig vara EIPS (borderline).
– Vissa tar åt sig andras känslor, jag är en sådan. Men när jag mådde dåligt sa han: Ska vi ta en runda med bilen? Så körde vi. Lyssnade på musik och jag kunde lugna ner mig. Jag och pappa var ett.
– Han älskar … älskade mig över allt annat. Tills han träffade henne.
Expressens Maria Rydhagen möter ”Johanna”, vars pappa dömdes i ättiksfallet.
Foto: JENS CHRISTIAN
Öppna bild i helskärm
Åklagare Ingegerd Jigin åtalade föräldraparet i Lunds tingsrätt och rättegången fick stor uppmärksamhet.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmNya kvinnan förstod Johanna
Familjevänner i Eslöv presenterade den ensamstående trebarnspappan för en ny kvinna, nio år yngre. Deras förhållande blev snabbt seriöst och de flyttade ihop.
I början bodde Johanna, hennes två bröder och kvinnans två barn tillsammans med paret.
Den nya kvinnan var som en snäll storasyster för Johanna.
– Hon har varit med om mycket, jag har varit med om mycket. Vi kunde prata rent och ärligt. Hon förstod mig.
Annons
När paret fick sitt första gemensamma barn, ändrades stämningen i hemmet. Johanna gick i sjuan när pappan och hans nya fru ”ville prata” med henne. Samtalet blev en chock: Skulle hon inte ha det bättre hos sin mamma? undrade de.
– Direkt fattade jag: Jag är inte välkommen här. Då flyttar jag hellre hem till mamma, även om hon hade försvunnit från oss. Jag skrev själv till henne.
Innan Johanna gick ut högstadiet hade pappan försvunnit helt ur hennes liv.
Hon visar sms:en från honom.
Efter att hon, på vinst och förlust, ringt på hans dörr skrev han:
”Jag vill inte ha något med er att göra. Hör inte av er. Kom inte hit. Nästa gång ringer jag polisen.”
Hans dotter fortsatte försöka. Hon skrev grattis på fars dag, grattis på födelsedagen och sedan gott nytt år. Inget svar.
Johanna har träffat en ny man och är bonusmamma till hans barn. Efter alla svek bygger hon samtidigt upp kontakten med sin egen mamma.
Foto: JENS CHRISTIAN
Öppna bild i helskärm”Du är inte min dotter längre”
Sista månaderna innan hon blev 18 var hon placerad på familjehem. Då vädjade hon:
”Jag bor inte hos mamma längre. Jag förstår inte vad som har hänt. Jag är din dotter.”
Då kom ett svar.
”Nej, du är inte min dotter längre. Jag vill inte ha med er att göra. Jag bad aldrig om er. Din mamma lurade mig genom att inte ta sitt preventivmedel.”
Johanna har förvarnat: Om intervjun blir jobbig måste hon röka. Nu tänder hon en cigarett.
– Det har påverkat mig jättehårt. Jag har varit så pass nedstämd så att jag har gjort dumma saker mot mig själv.
– Mina föräldrar vill inte ha mig. Då behöver jag inte finnas. Att ha den känslan som första barnet till två människor, det är hemskt. Ingen ska behöva känna så.
För att köra bil behövs körkort, funderar hon, samtidigt som vem som helst kan skaffa barn.
– Man borde ha något test, för alla kan inte ta hand om barn. Jag är ett levande bevis på det.
Johannas pappa och hans nya kvinna dömdes till åtta års fängelse.
Foto: POLISEN
Öppna bild i helskärmKände inte igen pappan
När den första chocken över ättiksfallet lagt sig, började hon läsa alla artiklar och lyssna på alla poddar.
– Han var en helt annan människa innan. Det är inte min pappa som beskrivs i utredningen. Något gick fel när de träffades och det är så obehagligt.
Annons
Hösten 2024 träffades vi första gången. Då hade Johanna fortfarande inte fått distans till det som hänt och var i ett destruktivt förhållande. Det blev ett bra samtal ändå, men kort, och landade inte i en artikel.
Nu, ett och ett halvt år senare, har allting vänt.
Hon har träffat en ny man och flyttat ihop med honom. Hon är till och med bonusmamma till hans barn, något som hon trivs med. Efter alla svek bygger hon samtidigt upp kontakten med sin egen mamma.
– Hon hörde av sig och ville börja umgås lite igen: ett steg i taget. Jag sa: Det kommer inte att ske om inte du säger förlåt.
Vill träffa sina syskon
Hennes mamma bad om ursäkt och Johanna vågade tro att hon hade förstått.
– Nu ringer jag henne när jag behöver en mamma. Om jag är ledsen – eller om jag är glad över något. Svarar hon inte, så ringer hon tillbaka. Hon förtjänar titeln mamma nu.
Johanna jobbar i dag inom service och vill fortsätta med det. Men drömjobbet är att bli tatuerare: ”Jag har tecknat och målat i hela mitt liv”.
Någon gång skulle hon vilja träffa sina syskon som hon inte känner, den tioåriga flickan som blev förgiftad och de andra.
– Jag vet inte ens om de vet att jag finns, och de är så unga fortfarande. Men jag vill jättegärna ha kontakt. Kanske skulle vara skönt för dem också – att veta att de har äldre syskon. Som finns där för dem.
LÄS MER: Så blir flickans liv efter att hon fick i sig ättika