Publicerad 25 jun 2026 kl 16.00
Victor Malm undrar om hatet mot Norge kan göra Sverige till ett lag.
Norges landslagsfans ”ror” en båt.
Foto: JON OLAV NESVOLD / BILDBYRÅN
Öppna bild i helskärm
KOMMENTAR. Norge är med i fotbolls-VM. Då stundar något slags sanning. Synsam-Haaland kan hota Messi i skytteligan och oljefläcken framstår plötsligt som kosmopolitisk. De regionala lekarna på skidor är inte längre någonting för Ibsens folk.
Men ränderna är målade på deras kinder. Världen tittar på, grannlandet gör bort sig och rättänkande kulturkritiker funderar på om också Solstad och Hamsun måste omvärderas, en sådan djupt sittande hötorgskonstfärdighet måste ju komma an på nationens själ. De norska landslagsfansen sitter på Times square i New York och låtsas ro en båt; laget apar efter när de vinner. Vikingakitsch som vi begravde redan 1994.
Fotbollen har skapat ett objektivt korrelat till smaklös nyrikedom.
TS Eliot var av uppfattningen att konstnären som vill uttrycka en känsla måste ge den en objektiverande formel: en situation, en pryl, en handling.
De roende rödklädda massorna är Norges formel. Landet som blev för rikt, landet som blev arrogant, landet som står i världens centrum och inte har den blekaste aning om hur det ska bete sig.
Klarar sig Sverige utan en försvarare som Teddy Lučić? Här går han hårt fram mot Miroslav Klose.
Foto: VALERY HACHE / CODE 444 AFP
Öppna bild i helskärm
Landslagets raserade försvarslinje är Sveriges formel. Den gamla modellen speglade den svenska modellen, samförståndet, lyrikkritikern i samma båt som kriminalreportern. För att vinna, eller åtminstone ta poäng, behövde en skallig man i backlinjen heta Teddy Lučić. Alla skulle med. Den unika succéformeln för det modernaste landet i världen, där socialgrupp ett så väl som tre förutsattes intressera sig för både fotboll och Werner Aspenström.
I lördags läckte holländare efter holländare igenom. Man såg det nermonterade Sverige, landet där tågen alltid är sena, det kulturellt eftersatta Sverige, det filmpolitiskt belägrade Sverige, det av den internationella tidskriften Granta ignorerade Sverige, det Sverige där klyftorna mellan rika och vanliga återigen speglar orättvisorna som en gång motiverade hela det moderna projektet.
Dropp, dropp från taket.
Japaner, japaner, japaner.
Mitt hopp i natt är att hatet mot Norge enar oss.
Omyndigförklara de rödblå mesarna som sitter på rad och ropar ”ro”.
Victor Malm är kulturchef på Expressen.