Kontakterna blev en del av värdet
Enligt Engeseth är Almedalens värde inte bara seminarier, tal och paneler. Minst lika viktigt är de människor deltagarna hinner möta, även sådana de redan känner men sällan får tid att prata med i vardagen.
Han beskriver Almedalen som en plats där människor blir mer öppna och tillgängliga än de ofta är hemma i sina vanliga miljöer.
”Det är en magisk form av energi där många blir väldigt mycket mer öppna och tillgängliga än vad man är annars på hemmaplan.”
Den sociala dimensionen blir därmed en viktig del av veckan. Nya kontakter knyts, gamla relationer fördjupas och idéer får möjlighet att röra sig mellan branscher, organisationer och politiska miljöer.
Läs även: Kan du lita på vallöftena? Tänk om de måste klara samma granskning som en startup – E55
Längtan efter att mötas på riktigt
Engeseth ser också en tydlig längtan efter fysiska möten. Efter år av digital kommunikation finns ett behov av att se människor i ögonen, hälsa på varandra och föra samtal utan skärmar som mellanled.
”Det finns en längtan av att mötas utan att ha det digitala mellan oss.”
Det är en iakttagelse som säger något om varför Almedalen fortfarande har en särskild roll. I en tid då mycket kommunikation sker snabbt och digitalt blir platsen i sig en påminnelse om värdet av långsammare samtal, spontana möten och närvaro.
Säkerheten blev en snackis
En annan fråga som präglade veckan var säkerheten. Engeseth konstaterar att säkerhetspådraget märktes tydligt och att många diskuterade hur tryggheten fungerade när så många människor, politiker och intressegrupper samlades på en liten yta.
Han beskriver samtidigt en viss förvåning över att bilar fortfarande kunde röra sig genom delar av Visby trots det intensiva folklivet.
”Det har debatterats ganska mycket om det, folk har olika åsikter men det har inte hänt någonting än så länge.”
Säkerhetsfrågan blev därmed en del av den större berättelsen om årets Almedalen. I ett valår och i ett förändrat omvärldsläge blir trygghet inte bara ett seminarieämne, utan något som också märks fysiskt i stadsmiljön.
Många ville bli hörda
Under veckan samlades ett stort antal organisationer, företag, investerare, startups, intressegrupper och politiska aktörer i Visby. Engeseth beskriver platsen som en korsning mellan olika viljor, intressen och förmågor.
”Det är en korsning mellan olika intressen, olika förmågor och olika viljor.”
Kampen om uppmärksamheten blev tydlig. Många ville nå beslutsfattare, påverka samhällsdebatten och positionera sig inför framtiden. För vissa handlade det om mänskliga rättigheter, för andra om kapital, resurser, investeringar eller nya affärsidéer.
Ett valår med starkare tonläge
Engeseth noterar också att årets partiledartal upplevdes ovanligt starka. Han kopplar det till att Sverige befinner sig i en period av snabb förändring, där partiernas roller, budskap och positioner har förskjutits över tid.
”Jag har nog aldrig själv hört så starka partital som i år.”
Det gör också valet mer intressant, menar han. När samhällsfrågorna förändras snabbt ökar också trycket på politikerna att formulera tydligare riktning, ta plats och visa vad de vill.
Frågorna fortsätter efter hemresan
När deltagarna lämnade Visby var Almedalsveckan över, men frågorna fanns kvar. Vad händer med de kontakter som knutits? Vilka idéer följer med hem? Vilka organisationer lyckas göra något av samtalen?
För Engeseth är det just där Almedalens verkliga betydelse avgörs. Inte i hur många som syntes på mingel eller tog plats på scen, utan i vad som händer när intrycken packas upp hemma.
”Tack Almedalen för ännu ett spännande år”, säger han.
Årets Almedalsvecka blev därmed inte bara en arena för politik och påverkan. Den blev också en påminnelse om hur starkt behovet är av mänskliga möten, tydligare riktning och samtal som fortsätter långt efter att väskorna rullat ut från Visby.
Läs även: Vad händer med Sverige nu? Det här oroade och engagerade mest i Almedalen – E55
ANNONS
Läs mer från E55 – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera