Karin Pihl

Publicerad 30 jun 2026 kl 06.10

Detaljregleringar räddar inte miljön. Dessvärre har Europa fastnat i en tro på att pappersarbete räddar klimatet.

Volvo och andra biltillverkare drabbas av hård konkurrens från Kina.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

EU gillar träd.

Foto: Jessica Gow / TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Europas klimatpolitik har fastnat i detaljer.

Foto: MARKUS SCHREIBER / AP TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Karin Pihl

En efter en har de försvunnit, förpackningarna i plast. Sedan fyra år tillbaka gäller EU:s plastdirektiv. Engångsbestick i något annat än trä hör till historien.

Det finns goda skäl till det. Miljontals ton med plast flyter runt i världshaven. Djurlivet skadas, ekosystemen hotas. Med tanke på det är en trägaffel en baggis.

Men EU:s detaljregleringar på miljöområdet har blivit ett problem. Ofta är direktiven rent kontraproduktiva.

Den senaste tiden har det kommit en rad sådana idiotförslag. Ett exempel är den nya ELV-förordningen som antagits av parlamentet och som reglerar hantering av uttjänta fordon. En stor del av plasten i nya bilar måste vara återvunnen från skrotade.

Skrotbilar i dag har ofta gammal plast som innehåller förbjudna ämnen, vilket gör att materialet måste renas. Det blir dyrt. Europeiska tillverkare har redan svårt att stå sig i konkurrensen från kinesiska elbilar.

Dumheterna fortsätter. Ta fastighetsnära insamling. Också den lagen har sitt ursprung i EU-reglerna om återvinning. Alla hushåll ska ha möjlighet att sortera skräp i närheten av sin bostad, vilket är omöjligt i stan där det redan är ont om plats. Blomrabatter och innergårdar hotades. Efter en kritikerstorm har Stockholms stad infört undantag.

Och apropå gröna ytor. Nyligen bestämde EU att alla städer i framtiden i snitt ska ha minst tio procent trädkrontäckning. Om man ser staden ovanifrån ska alltså en tiondel av ytan vara täckt av blad och grenar. För många europeiska städer innebär det att nybygge blir omöjligt, trots att förtätning är bättre för klimatet än att bygga satellitförorter som orsakar långa bilköer.

Man ser inte skogen för alla träd. Naturrestaureringsdirektivet till trots.

Som om det inte vore nog har EU dessutom infört krav på hållbarhetsredovisning för alla större företag, som ska rapportera direkta och indirekta utsläpp, ekosystempåverkan, hur mycket material som återvinns och annat. Det är ett administrativt monster som driver kostnader utan att bidra till en bättre miljö.

Det är inte bara EU:s fel. Svenska politiker och jurister är duktiga på att övertolka direktiv, som exemplet med fastighetsnära insamling. Där var det den förra svenska regeringen som fick fnatt.

Men det är en osund politisk ordning där kommissionen och medlemsstaterna fastnar i frågor om exakt hur läskflaskor ska återvinnas i samtliga medlemsländer, hur stadsplaneringen ska gå till, och ibland rena drömmerier om att återvinna sådant som ännu inte kan återvinnas på ett ekonomiskt hållbart sätt. Klimatkrisen är akut men byråkrater och politiker diskuterar detaljer.

Den europeiska miljöpolitiken har fastnat i en övertro på detaljregleringar och pappersarbete. De stora problemen – kontinentens olje- och gasberoende uppvärmning och elproduktion, fossildrivna transporter och industrins utsläpp – hamnar i skymundan. Man ser inte skogen för alla träd. Naturrestaureringsdirektivet till trots.

LÄS MER: Nya soplagen kan få bostäder att rasa i värdeLÄS MER: Fler bilar och färre bostäder med EU:s ”gröna” lag