Uppdaterad 30 jun 2026 kl 18.33Publicerad 30 jun 2026 kl 16.52
De fyra kaptenerna från den ryska skuggflottan som suttit i svenskt häkte har alla släppts fria.
Ingen har kunnat åtalas – trots falska handlingar.
Det är resultatet av Kustbevakningens insatser mot Vladimir Putins viktigaste verktyg för att få in pengar till kriget mot Ukraina.
En gemensam juridisk nämnare gör att de inte kan åtalas.
Öppna bild i helskärm
I fredags lämnade den siste kaptenen häktet i centrala Malmö som en fri man. Den 64-årige mannen med georgiskt pass skulle för några veckor sedan ha tagit över ansvaret för det falskflaggade tankfartyget Sea Owl 1. Fartyget, som under tvång legat för ankar utanför Trelleborg sedan den 12 mars, skulle äntligen lätta ankar med den nya kaptenen vid rodret. Men så blev det inte.
Kaptenerna går fria
Fyra kaptener från ryska skuggflottan har släppts fria i Sverige – ingen kunde åtalas trots falska fartygshandlingar.
Kustbevakningens insatser stoppade fartygen, men åklagaren kunde inte bevisa brott.
Fartygen misstänks ha genererat pengar till Putins krigskassa genom sina transporter av bland annat olja.
Visa mer
Transportstyrelsen slog larm om att kaptenens handlingar, som visade att fartyget hörde hemma i Kamerun – flaggstaten – var falska. Det slutade med att han blev häktad misstänkt för brukande av falsk urkund, grovt brott.
Bordningen av tankfartyget Sea Owl 1 och gripandet av den ryske kaptenen utanför Trelleborg.
Kammaråklagare Adrien Combier-Hogg, som i dag har störst åklagarerfarenhet av skuggflottan i Sverige, tvingades återigen konstatera att brott inte kunde bevisas och meddelade därför häktet i Malmö att kaptenen skulle släppas fri. Detta trots att det fastställts att handlingarna om den påstådda flaggstaten Kamerun var falska.
– Mannen har sagt att han inte kände till att de var falska och vi har vänt på de stenarna som går att vända på men inte hittat någonting ordentligt som motbevisar det påståendet, säger Adrien Combier-Hogg.
Åklagaren ser därför inte framför sig att det går att få mannen fälld för brotten i domstol. Några timmar efter att han lagt ned förundersökningen slog han fast: ‘Inga misstankar kvarstår i ärendet’.
Kustbevakningen punktmarkeringar många av de misstänkta fartygen i skuggflottan.
Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Expressen har kartlagt de juridiska turerna kring de fyra uppmärksammade fallen med Rysslands skuggflotta där Kustbevakningen ingripit under våren.
En gemensam nämnare för de fyra fallen är att kaptenerna i förhören har hävdat att de inte känt till eller förstått att försäkringshandlingar och registrering om flaggstaten var falska. Fartygen har varit belagda med sanktioner men ändå seglat runt och genererat inkomster till den ryske presidenten Vladimir Putins krigskassa.
Bulkfartyget Caffa sedan Kustbevakningen bordat fartyget utanför Trelleborg. Tungt beväpnad personal från polisen syns å fartygsdäcket.
Foto: KUSTBEVAKNINGEN
Öppna bild i helskärm
Kaptenen på bulkfartyget Caffa: Född 11 juni 1974, rysk medborgare. Häktades den 10 mars 2026 efter att fartyget uppvisat förfalskade sjöfartscertifikat och seglat under falsk flagg med handlingar där det stod att fartyget hörde hemma i Guinea vilket visade sig inte var sant. Släpptes ur häktet i april 2026 då åklagaren inte kunde bevisa att han kände till att handlingarna var förfalskade. Senare beslagtogs det statslösa fartyget och överlämnades till Ukraina, under misstanke om krigsbrott.
”Deltar inte i tillverkningen”
Kaptenen på Sea Owl 1: En 54-årig rysk medborgare från Vladivostok. Han häktades misstänkt för grovt brukande av falsk urkund samt brott mot sjölagen. Fartyget påstods vara registrerat i den lilla önationen Komorerna. Han nekade till anklagelserna och satt häktad under utredningen.
Annons
– Alla handlingar som jag överlämnade till kustbevakningen, alla är utfärdade och överlämnade till mig av mitt rederi. Jag trodde eftersom att rederiet överlämnade dom att dom var giltiga, säger kaptenen ordagrant i ett av förhören.
Vidare:
– Jag deltar inte på något sätt i tillverkningen av dokumenten, jag får dom i färdigt skick.
Kustbevakningens bordning av det falskflaggade tankfartyget Sea Owl 1 i början av april 2026 utanför Trelleborg.
Foto: KUSTBEVAKNINGEN
Öppna bild i helskärm
Ingripandet mot fartyget blev extra dramatiskt eftersom kaptenen försökte fly med tankfartyget. Efterspelet blev 23 000 kronor i böter för att han inte hade hörsammat Kustbevakningens order om att stanna sitt fartyg. Men för de falska handlingarna blev det inget åtal. Precis som i tidigare fall kunde inte åklagaren bevisa att mannen känt till att handlingarna inte var äkta.
Tankfartyget Jin Hui utanför Trelleborgs hamn efter bordningen.
Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Kaptenen på Jin Hui: Kinesisk medborgare, 35 år gammal. Häktades i maj 2026 misstänkt för grovt brukande av falsk urkund och bristande sjövärdighet. Släpptes efter sex veckor i häkte i juni 2026, då misstankegraden inte ansågs tillräcklig för fortsatt häktning, men var fortsatt misstänkt. Några dagar senare lades utredningen ner. Kaptenen kunde lämna celldörren bakom sig som en fri man.
Kammaråklagare Adrien Combier-Hogg skrev sedan av även detta fall.
”Det är spelets regler”
Är det inte lite frustrerande för dig och som åklagare att tvingas lägga ned utredning efter utredning trots att det finns med falska handlingar?
– Nej, frustrerande är det väl inte. Det är spelets regler. Jag måste kunna bevisa att det har skett ett brott. Ibland lyckas man med det och ibland lyckas man inte med det. Och ibland så är det helt enkelt så att folk inte har begått ett brott, fast man har misstänkt det.
Han tycker inte att det är en lucka i lagen som möjliggör att kaptenerna går fria, eftersom det handlar om ett uppsåtsbrott. I inget av de fyra fallen har det gått att bevisa att kaptenerna på de berörda skuggflottefartygen hade någon kännedom om att deras fartygshandlingar var falska.
LÄS MER: Skräcken ombord på skuggfartyget: ”Vi är rädda för att bli sprängda i luften