Publicerad 30 jun 2026 kl 11.40

Bilan Osman skriver att SD-förslaget om att förbjuda slöja tyder på ett hat mot – bland annat – muslimer.

Hon bär sin slöja frivilligt, men det är inte för hennes skull vi vill införa ett förbud.

Vi måste prioritera kvinnorna som inte får välja, skriver Sara Gille (SD).

Sara Gille (SD) är jämställdhetspolitisk talesperson samt talesperson för frågor som rör hedersproblematik.

Foto: PRESSBILD / SVERIGEDEMOKRATERNA

Öppna bild i helskärm

Bilan Osman skrev kritiskt om slöjförbudet i Expressen debatt.

Foto: Fredrik Sandberg / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Bilan Osman menar att Sverigedemokraternas förslag om slöjförbud handlar om islamofobi. Jag ifrågasätter inte att hon bär slöjan av egen övertygelse. Jag ifrågasätter inte heller att många andra gör det. Men då missar hon den avgörande frågan.

Den här debatten handlar inte i första hand om kvinnor som själva valt att bära hijab, utan om de flickor och kvinnor som aldrig fått ett verkligt val.

Det finns flickor som redan från tidig ålder får lära sig att deras hår måste döljas, att familjens heder är knuten till deras kropp och att ett liv utan slöja inte är ett alternativ. För dem är slöjan en del av ett kontrollerande, begränsande system som inskränker deras frihet långt innan de blivit vuxna.

Den verkligheten möter socialtjänsten, polisen, skolan och kvinnojourerna varje dag. Den verkligheten vittnar också många kvinnor med egen erfarenhet av hedersförtryck om. Alltför ofta trängs deras berättelser undan när debatten kretsar kring dem som haft möjlighet att välja själva.

Den här verkligheten stannar inte vid Sveriges gränser. I Iran har kvinnor dödats efter att ha protesterat mot de obligatoriska hijabreglerna. Den verkligheten kan inte ignoreras när vi diskuterar vad slöjan också kan representera.

När vi lyfter ett slöjförbud blir svaret ofta att många kvinnor bär slöjan frivilligt. Det kan vara sant. Men deras frihet får aldrig användas som argument för att osynliggöra dem som saknar den.

Att de flesta äktenskap ingås frivilligt är inget argument mot att förbjuda tvångsäktenskap. Det är därför lagen skyddar dem som aldrig fått välja. Samma princip måste gälla här. Vi bär ett ansvar att skydda dem som lever under tvång och kontroll, även om andra gör fria val.

Politiken måste ta sin utgångspunkt i dem som har minst frihet. De måste försvaras först.

Därför handlar den här debatten inte om Bilan Osman. Den handlar om alla de flickor och kvinnor som aldrig fick välja.

Av Sara Gille (SD)

talesperson i frågor som rör jämställdhet och hedersförtryck

DEBATTARTIKELN: SD:s slöjförbud är något annat än islamofobi