Malin Siwe
Publicerad 30 jun 2026 kl 18.00
Vad har Carl XVI Gustaf gemensamt med familjen Svensson och fotbollslandslaget? Man gillar falukorv. Men Sveriges radio har allvarliga invändningar.
Falukorv innehåller både nöt och fläsk.
Foto: Fredrik Sandberg / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Sveriges radio har gjort flera reportage om att nöthalten i falukorv ofta understiger tio procent.
Foto: Jessica Gow / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmMalin Siwe
Sveriges radio måste tycka att Sverige är världens bästa land att leva i. Annars hade man väl inte ägnat två dagar åt att sända indignerade nyhetsinslag om falukorv.
Men det var inte SR som började, det var SVT. I maj hade de fått tips om att falukorven från Vaggeryds chark inte innehöll något nötkött alls, trots att det stod gris och nöt på innehållsförteckningen. Korven sändes på analys, och visst – inte ett spår av ko eller oxe.
”Korvskandalen har fått svenskarna att koka”, påstod SVT. Tillåt mig att tvivla. De flesta stekte nog sin falukorv som vanligt till de stuvade makaronerna. Eller körde den i ugnen med ketchup, senap och ost.
SR ville inte vara sämre. Där skickade journalister 19 falukorvar med olika varunamn på DNA-analys. Och i tio av dem var andelen nöt under tio procent av köttmängden.
Den tidigare tv-chefen Jan Scherman, ledamot av Korvakademien, talade om ett ”sorgligt, extremt dåligt lurendrejeri”.
Civilminister Erik Slottner, KD, hävdade att ”det här är falsk marknadsföring så klart”. Och berättade att Livsmedelsverket får i uppdrag att titta på problemet.
Men finns det egentligen något problem? Antalet konsumenter som äter gris men inte nötkött torde vara väldigt litet. Och den som nobbar fläsk käkar inte falukorv oavsett proportionerna i blandningen. För någon nassebit är alltid med. Fett om inte annat.
Falukorven har EU-skydd, som GTS – garanterad traditionell specialitet. Den ska innehålla minst 45 procent kött; av gris, nöt eller häst. Och max 23 procent fett. Annars får producenterna blanda som de vill.
Kötthalten står alltid på förpackningen. Men mest är inte bäst.
Eftersom en svensk i snitt stoppar i sig tre kilo falukorv om året är förstås varan provsmakad på längden och tvären. Korvarna med högst kötthalt klarar sig i regel dåligt, bedöms inte smaka korv och vara för torra. Nötandelen verkar inte heller vara avgörande.
När Allt om mat åt sig igenom 13 sorter i fjol hamnade Icas extra fina på andra plats. Trots att den innehåller väldigt lite nöt, 1,2 procent när SR mätte. Aftonbladets korvkrubbare gav högsta betyg till Scans klassiska, också med låg nötandel (7,7).
För övrigt vann Coops alspånsrökta i Allt om mat och medan den förklarades oätligt i Aftonbladet. Smaken är som röven, klöven, som man säger i Skåne.
Nog är det priset och smaken som avgör när den fläskätande delen av befolkningen väljer sin falukorv i disken. Handen på hjärtat – vem bryr sig om korven innehåller spår av nöt eller hälften/hälften så länge den smakar?
Det finns rationella skäl för att att skriva ”fläsk och nöt” på innehållsförteckningen. Då kan fabrikanterna laborera med att öka och minska mängder utifrån pris. Och nötkött är bevars dyrt nu.
Visst går det att kräva att charkföretagen ska specificera, men det kostar något öre. Och frågan är om någon, utom journalister på public service, tycker det vore värt pengarna.
Nu väntar jag med spänning på att konsumentgrävarna ska upptäcka Lidls tyska veckor. Då brukar det finnas Leberkäse. Som varken innehåller lever eller ost i originalutförande. Mahlzeit!
LÄS MER: Staten bluffar om låga matkostnaderLÄS MER: Sluta skrämmas med mikromat, Magdalena