Världens kallaste kontinent är också den där flest dör av värmen.

Europas självförvållade hat mot luftkonditionering visar på en befängd, fientlig inställning till energipolitiken – och till framgång, skriver filosofen Maarten Boudry.

”I Europa betraktar vi artificiell kylning som en dekadent lyx, något för amerikaner med privat pool och en stor SUV”, skriver Maarten Boudry. Arkivbild: en man installerar AC i Belgrad den 30 juni.

Foto: DARKO VOJINOVIC / AP/ TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Maarten Boudry är en flamländsk filosof. Den här debattartikeln publicerades ursprungligen i nederländska De Volkskrant.

Foto: Gerbrich Reynaert

Öppna bild i helskärmÖppna bild i helskärm

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. En quizfråga, så här i sommartider: i vilken världsdel dör flest, per capita, av värmerelaterade skäl? Svaret är, med stor marginal: Europa.

Sommaren 2022 dog drygt 61 000 européer till följd av värmen.

Nej, ekvatorn går inte genom Bryssel. Europas läge gör att vi har färre varma dagar än nästan någon annan plats på jorden.

Hur kan vi då ha rekordet? Är det ålderspyramiden? I Europa bor visserligen många äldre, som är mer känsliga för extremvärmen. Men det är bara en liten del av förklaringen: USA har också många äldre, och Japan har fler äldre per capita än vad Europa har. Trots det är risken att dö av värme mycket lägre där.

Två bokstäver

Det faktiska svaret består av två bokstäver: AC, alltså luftkonditionering. Människan har haft tekniken för att värma upp sin omgivning i tiotusentals år, men det var först på 1960-talet man utvecklade bra teknik för artificiell kylning. I Europa är det bara en femtedel av bostäderna som har luftkonditionering – i USA och Japan är det omkring 90 procent. 

Den som betvivlar AC:ns mirakulösa förmåga bör kika på den historiska datan. Ekonomen Alan Barreca visade att risken att dö på mycket varma dagar i USA under 1900-talet sjönk med ungefär 75 procent. Den minskningen följde takten av luftkonditioneringens massiva spridning efter 1960. I Texas, där nästan alla har AC och termometern ofta visar fler än 40 grader, är risken att dö knappt högre än på en vanlig dag. I Bryssel eller Paris, där man utlyser nödläge redan vid 35 grader, är risken mycket högre.

”Singapores landsfader fick frågan om vad hemligheten bakom hans ekonomiska mirakel var. Svaret var AC”, skriver Maarten Boudry.

Foto: ANTHONY LIM / UNSPLASH

Öppna bild i helskärm

Extremhettan är inte bara skadlig för äldre. För varje grad celsius över 25 minskar hjärnkapaciteten med 2 procent. Även välståndet drabbas. Singapores landsfader Lee Kuan Yew blev frågad vad hemligheten bakom hans ekonomiska mirakel var. Hans svar bestod av samma två magiska bokstäver: AC. Tack vare den kan Singapore vara produktivt året om.

Betraktar kyla som lyx

Varför är européer så anti-AC? Orsaken är delvis kulturhistorisk. I norra Europa var behovet av kylning lägre, eftersom klimatet var kallare, växlade mindre. Det argumentet håller inte 2026. Den djupare förklaringen ligger i den gröna ideologin om lagom, som har starkare fäste här: vi betraktar artificiell kylning som en dekadent lyx, något för amerikaner med privat pool och en stor SUV.

Här i Europa anser vi att man helt enkelt ska svetta sig igenom en värmebölja. I Schweiz måste man ha läkarintyg för att få installera AC. Frankrike stänger hellre skolorna än installerar apparater som påtagligt höjer skolresultaten. Under energikrisen beslutade Spanien och Italien att offentliga byggnader inte fick kylas ned under 27 grader – en kvav temperatur där hjärnkapaciteten minskar med 5 procent.

Foto: FRED SCHEIBER/SIPA/SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL

Öppna bild i helskärm

Motståndet finns inbakat i lagstiftningen. Installerar du AC i EU sänker det ofta energiklassen på bostaden. Det gör att hyresvärdar väljer bort luftkonditionering. Själv äger jag, och många andra, en harklande låda med en slang som sticker ut genom fönstret. Det är som att försöka skopa vatten ur ett läckande badkar där kranen fortfarande är på, men det är den riktningen som den europeiska lagstiftningen fört mig i.

Annons

AC-allergin återfinns också hos WHO, som knappt nämner luftkonditionering när de pratar om Europa. Medierna sviker också, när AC:n lyser med sin frånvaro i rapporteringen om klimatets framtid.

Okomplicerade lösningar

Stigmat kring luftkonditionering kostar bokstavligen människoliv, skriver klimatforskaren Hannah Ritchie. Under 2020 och 2021 satsade vi miljarder på att skydda sårbara äldre mot covid. Varför vägrar vi då att ge samma sårbara äldre ett svalt rum under en värmebölja?

”WHO nämner knappt AC när de pratar om Europa”, skriver Maarten Boudry. Arkivbild: En man i Hanover svalkar sig med en näsduk.

Foto: Sebastian Kahnert / DPA/ IBL

Öppna bild i helskärm

Märklig är även den moraliska asymmetrin mellan uppvärmning och nedkylning. Den genomsnittlige europén släpper ut betydligt mer koldioxid genom uppvärmning på vintern än genom kylning på sommaren, men ingen politiker skulle be om att sätta termostaten på 15 grader på vintern, eller avfärda ett uppvärmt hem som en dekadent lyx.

De konkreta lösningarna mot den dödliga värmen är enkla:

Reformera energimärkningssystemen och slopa bestraffningen av fast installerad AC. Förenkla och underlätta ansökningar om integrerad kylning, så att folk inte blir tvungna att köpa lättinstallerade men dåliga alternativ.

Renovera alla äldreboenden och vårdinrättningar för att göra dem värmetåliga.

Inrätta allmänt tillgängliga kylcentraler dit alla kan gå under heta dagar. 

Skynda på utbyggnaden av ren och pålitlig el. En fransman i en rymlig villa med AC släpper, tack vare kärnkraften, ut mindre än vad en sparsam men kolkraftsdriven tysk gör. 

Dessa förslag angriper bara symptomen, inte roten. Den svåraste uppgiften är den mentala omställningen: att sluta betrakta energiförbrukning som en synd. Energi är källan till allt välstånd. Hela mänsklighetens historia är en berättelse om hur vi använt energi för att förbättra våra liv, och skydda oss mot död.

En sista quizfråga: på vilken kontinent inträffar flest köldrelaterade dödsfall per capita? Det är inte Nordamerika eller Europa, utan: Afrika. Välstånd ger anpassningsförmåga, och anpassningsförmåga skyddar oss mot den ogästvänliga naturen.

Av Maarten Boudry

filosof och författare

Texten publicerades ursprungligen i nederländska De Volkskrant. En längre version har även publicerats i australiska Quillette. Texten är översatt och bearbetad av Clara Popenoe Thor.