Gunnar Wetterberg
Publicerad 3 jul 2026 kl 18.00
Sveriges styrka är den andra chansen. Skolans misslyckande ska gå att reparera.
Att byta bana mitt i livet måste bli lättare.
Foto: SeventyFour / Shutterstock
Öppna bild i helskärm
Arbetslösheten är högre än på länge och AI kan tvinga många att byta jobb.
Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Skurups folkhögskola. Folkhögskolor är en väg vidare för dem som inte klarat skolan.
Foto: ROBERT ULLMIN / KVP
Öppna bild i helskärmGunnar Wetterberg
I många länder måste barn välja bana redan när de är i tio–elvaårsåldern. De som kommer in i fortsättningsskolorna kan vara ganska säkra på att hamna i trygg medelklass, de som misslyckas redan som barn har inte samma möjligheter.
Så var det också i Sverige. Efter fjärde klass gick några vidare till realskolan och gymnasiet, medan andra stannade ytterligare ett par-tre år i folkskolan, och sedan gav sig ut i arbetslivet.
En av folkhemmets stora triumfer var att skapa många möjligheter att byta bana. Det började redan med 1800-talets tekniska aftonskolor och söndagsskolor, som gav ambitiösa industriarbetare möjlighet att förkovra sig. Det lysande exemplet var Mått-Johansson i Eskilstuna, han som började på gevärsfaktoriet men kom på att göra sinnrika passbitar i slipat stål, som Henry Ford snappade upp när det löpande bandet krävde millimeterprecision och mer.
Ungefär samtidigt började folkhögskolerörelsen, som än i dag är en viktig väg vidare för många som inte funnit sig till rätta i det ordinarie skolväsendet. Dit sökte sig också många som efter några år i yrkeslivet ville komma vidare till nya arbetsuppgifter.
Utbildningen blev en hörnsten när arbetsmarknadspolitiken tog modern form efter andra världskriget. Den bidrog till den trygghet i omställningen som blev hela den svenska ekonomins framgångsrecept. Min franske journalistkompis häpnade, när han såg hur svenskarna tog varvsnedläggningarna på 1970-talet med jämnmod. De som blev arbetslösa visste att de fick hjälp med omskolning för att komma in på nya områden.
Därför är det djupt oroande att den andra chansens mekanismer fått förfalla under de senaste åren – när det faktiskt behövs bättre än någonsin
Kronan på verket var när arbetsmarknadens parter kom överens om omställningsstudiestödet, som skulle göra det möjligt för människor mellan 27 och 63 år att studera på goda ekonomiska villkor för att byta bana mitt i livet.
Därför är det djupt oroande att den andra chansens mekanismer fått förfalla under de senaste åren – när det faktiskt behövs bättre än någonsin. Arbetslösheten är högre än på länge, AI och digitalisering kan tvinga många att byta jobb – och de skoltrötta sextonåringarna, som oroade många av oss för en del år sedan, har nu fått sällskap av skrämmande många hemmasittare långt ner i skolsystemet.
Regeringen har i allt högre grad litat till breda ekonomiska incitament. Tuffare kvalifikationsregler, åtstramade bidrag och det ena jobbskatteavdraget efter det andra ska få folk att lyfta ändan ur vagnen och masa sig i väg till de väntande jobben.
Men det är ju faktiskt inte så det ser ut. Många tecken pekar på att det är utbildningen som är den felande faktorn. När andelen långtidsarbetslösa ökar beror det antagligen på att de arbetssökande inte har den kompetens som arbetsgivarna efterlyser. När oroande många slutar grundskolan utan fullständiga betyg, då behövs det andra studieformer för att motivera dem och hjälpa dem vidare. De nyanlända har kommit snabbare in på arbetsmarknaden än de flesta befarade för tio år sedan, men många av dem har inte ens grundskolenivå på sina kunskaper.
Andra chansens upprustning borde bli en huvudsak för nästa regering. I sin tioårsöversikt beräknade Finanspolitiska rådet att jobbskatteavdragen är 15 gånger dyrare än arbetsmarknadsutbildning för varje nytt arbete. Folkhögskolorna har öppnat rikare liv för generationer läshungriga. Hjälp återvändarna och jobbytarna – det är den svenska ekonomins styrka!
Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
LÄS MER: Här är lösningen på Sveriges elkrisLÄS MER: Det är förstörelsen som har gjort oss rika