På scenen kan Per Johan Råsmark ge intrycket av att läsa människors innersta tankar. Att få gafflar att böja sig genom att skaka dem eller förutsäga vilka tre kort någon kommer att dra ur en kortlek kräver åratal av träning.
– Men det är ingen övernaturlig kunskap jag har. Vi mentalister jobbar med illusioner i huvudet och skapar känslan av att vi gör något oförklarligt, säger han.
Artikeln i korthet:
Medier, astrologer och spåtanter använder psykologiska tekniker som ”cold reading”, ”hot reading” och vaga påståenden för att skapa illusionen av att de vet mycket om dig.
Effekten förstärks av vår benägenhet att minnas det som stämmer och glömma det som inte gör det, samt av att vi gärna vill känna igen oss i positiva beskrivningar.
Experter varnar för att sådana metoder kan leda till ekonomiska förluster, förlorad beslutskraft och att man missar viktig evidensbaserad vård.
Visa mer
Per Johan Råsmark är doktor i fysikalisk kemi och har en examen i retorik. Dessutom är han illusionist och aktiv i föreningen Vetenskap och folkbildning.
Foto: Mark Harris
Och till skillnad från många andra professionella trollkarlar – eller illusionist som Per Johan Råsmark föredrar att kalla sig – brinner han för att avslöja när trollerikonstens yrkeshemligheter används för att utnyttja människor i stället för att roa dem.
– Ska man dra det till sin spets så handlar det ytterst om demokrati. Om samhället ska fungera behöver människor få underlag att fatta välgrundade beslut. Där kan vetenskapen ge verktyg, förklarar Per Johan Råsmark, som är engagerad i den ideella föreningen Vetenskap och folkbildning och har doktorerat i fysikalisk kemi.
Minnet fungerar så att vi mest lägger märke till saker som stämmer.
– Det gäller inte bara om du går till ett medium, utan även i vardagen. Vi plockar ut sådant som vi tycker passar och glömmer bort mycket annat. Men när videor från storseanser läggs ut på sociala medier behöver man inte ens ta med passager där mediet gissar fel, påpekar Per Johan Råsmark.
Två kategorier
Teknikerna att manipulera människors upplevelser, tankar och minnen delas in i två huvudkategorier: ”Cold reading”, där mediet saknar förhandsinformation och ”hot reading”, där man har samlat in uppgifter på förhand.
– Men vi ska komma ihåg att övertygelsen byggs upp redan i förväg, när du väljer att gå på en storseans eller ser spådamen lägga tarotkorten. Hela situationen runtomkring bidrar till att du vill tolka det som sägs positivt och att det finns en förväntan om att man ska få uppleva något extraordinärt.
Råsmark framhåller att en person också kan lära sig att göra ”cold reading” utan att den använder sig av de olika teknikerna.
”En del astrologer och medier är medvetna om att de håller på med cold reading, men anser ändå att de hjälper publiken genom att inge hopp om att den avlidna släktingen har det bra på andra sidan”, säger Råsmark. (Bild från Sveriges största alternativmässa Harmoni-expo i våras)
Foto: JONAS ENG
De här knepen använder medier och spådamer:
Hot reading/varmläsning: När du köper biljett till en storseans eller bokar en spåsession får du ofta uppge namn, telefonnummer och e-postadress. Då är information om vad du jobbar med och vad du har för intressen bara en googling bort. Via dina sociala medier kan man även se om du precis har förlorat en anhörig, separerat, kämpar med sjukdom eller är engagerad i en viss fråga. Mediet kan också ha medarbetare som minglar runt före föreställningen och snappar upp vilken avliden ditt sällskap säger att ni hoppas få kontakt med.
Avslöjade fusket
– År 1986, före internets tid, avslöjade illusionisten James Randi att den världskände tv-evangelisten Peter Popoff hade en trådlös hörsnäcka där frun satt bakom scenen och läste upp bönebrev som hon hade samlat in precis före showerna. Tack vare dessa instruktioner kunde Popoff peka ut exakta personer i publiken och nämna deras namn och vilka sjukdomar de led av och påstå att det var Gud som viskade i hans öra, berättar Per Johan Råsmark.
Visa mer
Genom att noggrant granska Uri Gellers tekniker och styra rekvisitan vid tv-framträdanden kunde James Randi återskapa Gellers mest kända trick, att böja skedar ”med tankekraft”.
Foto: SVEN LINDWALL
Cold reading/kalläsning: Den mest centrala metoden att ”läsa av” någon om du inte har förhandsinformation och ett sätt att skapa illusionen av att du har kunskap om en person som du inte borde ha. Här ingår att göra kvalificerade gissningar genom att analysera klädsel, utseende och frisyr, etnicitet, kroppsspråk, ålder, ordförråd, dialekt och reaktioner. Är du en kvinna i 50-årsåldern kan siaren exempelvis anta att du har klimakteriebesvär. Men cold reading är mer än gissningar; en massa olika tekniker och knep.
– Genom att tala långsamt och göra pauser och ”koncentrera sig” lämnas mycket utrymme för den som blir spådd att fylla i tomrum och hjälpa till. Att vara tyst och låta andra prata är ett smart sätt att få dem att själva hitta samband – och uppfattar de att de själva kommer på något så tycker de att det är ännu mer trovärdigt, säger doktorn i fysikalisk kemi.
Han tillägger:
– Många som ringer till tarotlinjer har också ett behov av att få prata av sig. Genom att vara tyst och lyssna kan du fakturera ännu fler minuter à 20 kronor.
Att framkalla starka känslor hos publiken genom att påstå sig få kontakt med en död partner eller ett dött barn är ett annat sätt att öka engagemanget och det emotionella bandet, enligt Per Johan Råsmark.
Foto: sun ok / Shutterstock
Shotgunning: En variant av cold reading som innebär att mediet kastar ut en mängd allmänna påståenden till ett stort sällskap och väntar på att någon ska känna igen sig. Har du 800 i publiken och många är minst medelålders kommer vissa garanterat ge respons om du säger att du har kontakt med en ande som gått bort i cancer eller att en avliden söker kontakt med en kvinna som har ont i ett knä.
– Fyrar du av tre olika påståenden i snabb följd och ett verkar intressera mer så fokuserar du på det och släpper det som inte stämde. Så fungerar vi även i ett vanligt samtal, inflikar Per Johan Råsmark.
Vid en ”trollbordsseans” söker deltagarna kontakt med andevärlden. (Bild från Sveriges största alternativmässa Harmoni-expo i våras)
Foto: JONAS ENG
Barnum-effekten eller Forer-effekten: Två namn på samma psykologiska fenomen, nämligen vår benägenhet att acceptera breda, vaga generaliseringar som om de vore skräddarsydda beskrivningar av vår egen personlighet. (Bertram R. Forer var psykolog och gjorde ett påstått unikt personlighetstest, men där alla studenter fick exakt samma text fylld med vaga påståenden. P.T. Barnum var cirkusdirektör och sade ”Vi har någonting för alla”).
– Det som sägs låter personligt, men passar egentligen in på nästan vem som helst. Mediet kanske framhåller att du är ärlig och omtänksam. Skulle någon säga det om någon annan hade du kanske hållit med om att denna är ”som folk är mest”, men när du får höra att just du har dessa egenskaper så tycker du att det är mer insiktsfullt, informerar Per Johan Råsmark.
Det som sägs passar egentligen in på nästan vem som helst
Att vi gärna vill känna igen oss och bekräfta vår självbild, att uttalandena ofta är positivt formulerade och att vi fokuserar på de få detaljer som stämmer och glömmer resten bidrar till att vi kan tycka att horoskop och personlighetstester stämmer kusligt väl.
Att medier erbjuder kurser och utbildningar kan vara ett sätt att öka intäkterna, enligt Per Johan Råsmark. (Bild från Sveriges största alternativmässa Harmoni-expo i våras)
Foto: JONAS ENG
Rainbow ruse/regnbågsbluffen: Används för att få ett uttalande att verka väldigt träffsäkert. Astrologen eller mediet tillskriver en person två motsatta egenskaper samtidigt, men graderar inte i vilken utsträckning den är det ena eller det andra.
Annons
– Säger du att en i publiken kan vara social och utåtriktad, men också kan känna ett behov av att vara för sig själv så upplevs det som ytterst specifikt. Men egentligen är det ett sätt att gardera upp och täcka in för alla eventualiteter. Det gör att påståendena nästan alltid stämmer, redogör Per Johan Råsmark.
Genom att under en storseans prata om sin egen eventuella psykiska ohälsa kan mediet bonda med publiken, förklarar Per Johan Råsmark.
Foto: BRITTA PEDERSEN / DPA/IBL
Fishing/fisketeknik: När du ställer medvetet breda, svävande frågor – exempelvis om känslor, framtidshopp eller hälsa – kan du locka fram specifik information. Beroende på deltagarens ansiktsuttryck eller svar styr du snabbt om och gör gissningen mer precis.
– Här kan mentalisten eller mediet säga ”Jag ser en person som är nära dig som kommer till oss i rummet. Är det din förälder eller kanske en partner?”, varpå du ger svaret.
Per Johan Råsmark:
– En fascinerande sak är att publiken ofta inte tycker att mediet förlorar i trovärdighet om personen erkänner sig ha fel några gånger under en seans. Tvärtom tenderar åhörarna att tycka att det gör mediet ännu mer trovärdigt. Och vill mediet kan det ju också påstå sig ha rätt ändå, under förevändning att den som inte känner igen sig i det som sägs ännu inte har kommit till insikt eller fått tillräcklig kontakt med andevärlden, konstaterar Per Johan Råsmark.
”Även i vetenskapliga sammanhang tenderar vi människor att välja bort sådant som inte stämmer med vår föreställning av hur det borde vara”, säger Per Johan Råsmark, doktor i fysikalisk kemi.
Foto: vimolsiri.s / Shutterstock