Publicerad 14 sep 2025 kl 06.00
Det är hög tid att revidera bilden av 2015 års stora mottagande av människor på flykt som en kris eller katastrof för Sverige.
Låt oss få känna en stolthet över den insats vi samlat gjorde och ville göra, skriver Therese Svanström.
Therese Svanström, ordförande TCO.
Foto: Eva Edsjö / TCO
Öppna bild i helskärm
2015 var inte det misslyckande eller den kris för landet Sverige som allt för många nu vill måla bilden av, skriver debattören. På bilden: Tusentals flyktingar på Budapest centralstation på väg vidare i Europa.
Foto: Roger Turesson/DN/TT
Öppna bild i helskärm
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Det är nu tio år sedan bilden av tvååriga Alan Kurdis döda kropp uppspolad på en strand vid Medelhavet nådde och skakade oss. Det som hände 2015 har kommit att kallas flyktingkrisen. Och ja – det var en kris. För alla de människor som flydde för sina liv på högst osäkra sätt och med livet som insats.
Det var ett uppvaknande, men det var inte unikt och det händer fortfarande utan samma uppmärksamhet. Faktum är att än fler människor än någonsin är på flykt i dag.
Men 2015 var inte det misslyckande eller den kris för landet Sverige som allt för många nu vill måla bilden av. I TCO-förbunden finns många av de yrkesgrupper som jobbade med uppgiften att ta emot flyktingar – gränspoliser, socialsekreterare och andra myndighetspersoner.
De vittnar om en utmaning vi inte tidigare mött när många valde att komma till Sverige. Men de vittnar också om att vi faktiskt klarade uppgiften rätt väl. Både myndigheter, kommuner och arbetsmarknaden. Och faktum är att det också förde med sig vinster för Sverige som land.
Vi behöver göra upp med rasism och diskriminering i samhället och arbetslivet som utgör ett stort hinder.
Några av de viktigaste och som vi sällan talar om är:
• Att vi har mer än 400 000 nya sysselsatta som är utrikesfödda sedan 2015. Antalet sysselsatta svenskfödda är detsamma då som nu. Utvecklingen har varit mycket stark och gapet mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad har minskat markant. Inte sällan är det inom tjänstebranscher i både privat och offentlig sektor som jobben blivit fler.
• Att vi har kortat tiderna för etablering på arbetsmarknaden som tidigare var 7–9 år till nuvarande 3–4 år. Av de stora antal ensamkommande barn Sverige tog emot – 35 000 – hade av de som var kvar i landet år 2023 hela 8 av 10 ett jobb. Ofta i yrken i vård och omsorg. Det innebär att dessa unga människor till och med är sysselsatta i högre grad än en jämförbar grupp unga svenskfödda på arbetsmarknaden.
Att vi har ett läge där vi behöver varenda kotte på arbetsmarknaden – vår demografiska utveckling innebär att vi blir allt äldre och föder allt färre barn. De problem med utanförskap och arbetslöshet som återstår går att möta med en aktiv och riktig arbetsmarknadspolitik med mer stöd, utbildning och anställningar med stöd.
Och vi behöver göra upp med rasism och diskriminering i samhället och arbetslivet som utgör ett stort hinder för människor från andra länder att komma in på arbetsmarknaden. Vi vet att det gäller även om du har en hög utbildning.
Andra vinster
Att det finns andra vinster med att vara ett solidariskt land som hjälper behövande.
Sverige har i decennier med stolthet bidragit i världen med vita bussar, bistånd, och ett generöst flyktingmottagande. Det skapar ett kitt som bygger tillit och stolthet och därmed bygger en demokrati stark. En framgångsfaktor för ett land – som motpol till polarisering.
Det är hög tid att revidera bilden av 2015 års stora mottagande av människor på flykt som en kris eller katastrof för Sverige. Det var det inte. Annat än för de många människor som flydde för sina liv.
Låt oss få känna en stolthet över den insats vi samlat gjorde och ville göra.
Av Therese Svanström
ordförande TCO