Publicerad 20:00
60 000 personer har lärt sig bajsa i naturen. Foto: Pär EnglundVisa mer
Många tar grönt kort för att klättra, golfa och rida.
Nu har 60 000 också tagit brunt kort.
– Äntligen har bajspappret minskat! säger Maria Ros-Hjelm från Svenska turistföreningen.
Sammanfattningen är skapad med artificiell intelligens och kvalitetssäkrad av Aftonbladets journalister.
- Nedskräpningen på svenska vandringsleder har minskat kraftigt, särskilt toalettpapper, vilket tillskrivs det ”bruna kortet” som nu 60 000 personer har tagit.
- Ursprunget till det ”bruna kortet” var ett aprilskämt som senare utvecklades till en seriös digital kurs om hur man hanterar sina behov i naturen.
- Trots minskningen av toalettpapper kvarstår snus som det vanligaste skräpet längs fjällvandringslederna i Sverige.
Läs mer
Nedskräpning har minskat på svenska vandringsleder och något som har minskat rejält på lederna är toapapper, enligt Svenska turistföreningen.
År 2024 var toalettpapper det tredje vanligaste skräpet i naturen, men i år har det inte ens nått topp tio på listan.
Förtjänsten kan kanske tillskrivas det bruna kortet – certifikatet som började som ett aprilskämt.
– Vi kan ju inte leda det in i bevis att det är tack vare bruna kortet, men det är 60 000 personer som har tagit det bruna kortet, och jag är ganska övertygad om att många av de här 60 000 också har spridit ordet om kortet, säger Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare på STFSvenska turistföreningen och fortsätter:
– Vi ser inga andra anledningar till minskningen av toapapper på fjällen.
Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare på STF. Foto: Anders Wiklund/TTVisa mer
Idén till det bruna kortet kom från några vänner till STF:s kommunikationschef. De upplevde att folk inte riktigt vet hur man ska göra sina behov i naturen, och så skojade de om att man borde ha en kurs.
Där föddes aprilskämtet – som fick ett helt annat utfall än vad STF hade räknat med.
Allmänheten hörde av sig till STF och sa att bruna kortet behövs på riktigt.
– Då tog vi fram en digital kurs, säger Maria Ros-Hjelm.
Coronapandemin gav en riktig skjuts till fjällvandringen. Foto: Robin Lorentz-Allard
Lapporten. Foto: Robin Lorentz-Allard
Coronapandemin gav en riktig skjuts till fjällvandringen. Foto: Robin Lorentz-Allard
Skräpet som toppar
Svensk turistförening och Håll Sverige rent har mätt skräp längs de populära vandringslederna vid Grövelsjön, Storulvån, Kebnekaise, Helags och Sylarna sedan 2017. De ser att mängden skräp har minskat med hela 65 procent sedan coronapandemins utbrott 2020. Men än är det inte helt rent.
Vanligaste skräpet som hittas vid svenska fjällvandringsleder är snusprillor, och så har de senaste sex åren.
Extra problematiskt är att snus innehåller plast som inte bryts ned lätt i naturen, och att nikotin är lika giftigt för djur som för människor.
Vad tänker ni om ett nytt kort för snusarna?
– Ja, vi får väl se. Det är ju ett tag kvar till första april, säger Marie Ros-Hjelm och skrattar.
– Är det någon snusare där ute som har en bra idé om vad vi skulle kunna göra för att enklare hålla rent får man gärna höra av sig till oss.
Vandrare i Härjedalen. Foto: Fredrik Sandberg/TTVisa mer Vanligaste skräpet i fjällen
- Snus (25 %)
- Godis-, snacks- och glassförpackningar (9 %)
- Matförpackningar (6 %)
Källa: Håll Sverige Rent och Svenska turistföreningen
Läs mer Tips för skräpfri vandring
- Ta inte med onödiga förpackningar. Ju mindre du tar med dig ut, desto mindre risk att skräp hamnar i naturen
- Packa alltid med en skräppåse – då har du alltid möjlighet att slänga skräp
- Lär dig att bajsa rätt i naturen genom att ta bruna kortet.
Källa: Svenska turistföreningen
Läs mer