Vårdslöshet, blixtnedslag, cigarettfimpar och avsiktlighet kan lätt leda till skogsbrand. Större insatser krävs för att förebygga förödande megabränder.
Öppna bildvisare
Knappt halvvägs in på sommaren har områden som härjats av bränder på Balkan, i Italien och vid sydöstra Medelhavet redan överträffat årsgenomsnittet. Bilden är från en brand i södra Frankrike 2 juli. Bild: EPALyssna (du hör en artificiell röst) 7:07
- Cirka 90 procent av skogsbränder orsakas av människor. Ett uppvärmt klimat ökar risken.
- I södra Europa är läget värst. Bara i juli 2025 brann 300 000 hektar, dubbelt så mycket som under hela år 2024.
- Birdlife Europe säger att EU:s strategi misslyckas. Regeringar satsar på bekämpning i stället för förebyggande.
- Naturåterställning är den enda hållbara lösningen. Brandbenägna områden måste bli motståndskraftiga.
Uppskattningsvis 90 procent av skogsbränderna i världen orsakas av människor.
Cirka 30 procent av bränderna startas avsiktligt, medan 70 procent får sin början av vårdslöshet.
En allt varmare planet leder också till ökad brandrisk.
Öppna bildvisare
Torka och extrem värme sätter fart även på små gnistor. Bild: David Borrat / EPAVarför börjar det brinna?
Torka, extrem värme och vindbyar ökar brändernas intensitet.
Föråldrad skogsförvaltning, och ibland till och med överskydd av naturliga skogar, ökar brandrisken. I naturreservat sker inte regelbunden röjning eller kontrollerad bränning och då brinner undervegetationen snabbt.
Klimatet i Medelhavsområdena utgör en grogrund för bränder. Regionerna kännetecknas av mycket brandfarlig vegetation.
I Portugal har utbredd odling av mycket brandfarliga arter ökat risken för storbrand avsevärt.
Liten gnista kan ligga bakom storbrand
Några exempel på hur lätt en brand kan uppstå:
- Glöd, bortslängd aska och dåligt släckta lägereldar kan ligga kvar och pyra för att sedan antända vegetationen igen.
- Väderförhållandena kan förändras oväntat, vilket gör att en kontrollerad brand plötsligt blir okontrollerad.
- Staplat hö och balar med hög fuktighet kan fatta eld på grund av kemiska reaktioner som bygger upp värme. Inne i en höstack kan temperaturen bli så hög att det produceras brandfarlig gas som antänds.
- Trasig maskinell utrustning kan utlösa brand. Avgasrör, katalysatorer och metall som släpar längs marken kan skapa gnistor, och en gnista är allt som behövs för att starta en skogsbrand.
- Elektricitet från trasiga kablar kan generera mycket höga temperaturer och har potential att orsaka en storbrand.
- Barn som leker med tändstickor eller tändare.
- Slarviga rökare som slänger sina cigarettfimpar.
- Avsiktlig antändning förekommer också i form av vandalism, döljande av brott, extremistisk handling, materiell vinning, försäkringsbedrägeri, spänning, hämnd och pyromani.
Källa: Natural Resources Wales
Sydeuropa toppar listan
Europa värms nu upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet sedan 1980-talet.
Storbränder är vanligast i Spanien, Frankrike, Portugal, Italien och Grekland, rapporterar dw.com.
I juli 2025 brann nästan 300 000 hektar skog, vilket är mer än dubbelt så mycket som den yta som bränder slukade året innan, uppger Världsnaturfonden WWF.
- I år har 118 737 hektar brunnit sedan början av året. Förra året (det värsta året någonsin) var den brända arealen 208 037 hektar under samma period.
- Totalt 962 bränder har upptäckts sedan årets början. Det är färre än de 1 078 bränder som registrerades under samma period 2025, men betydligt fler än det långsiktiga genomsnittet på 446 bränder.
Här hittar du det rådande skogsbrandsläget inom EU.
Öppna bildvisare
Bränder gynnas av värme och vind, och ökar i takt med förväntade varmare och torrare vår- och sommarförhållanden. Bild: TRISTANA CARRASCO/SIPA/Shutterstock/All Over PressKoldioxidutsläppen är massiva – miljarder euro går upp i rök
Skogsbränder släpper ut lika mycket koldioxid per år som hela den globala flygsektorn gör på fyra månader.
Ett varmare klimat betyder att brandbenägna områden utsätts för större risker.
Längre brandsäsonger förutspås i de flesta europeiska regioner, också i centrala och nordliga regioner som vanligtvis inte är brandbenägna, bedömer Europeiska miljöbyrån (EEA).
Öppna bildvisare
Släckningskapaciteten är ofta överbelastad på grund av att flera bränder inträffar samtidigt. Den grekiska ön Chios 2025. Bild: Kostas Kourgias / EPA”Europas strategi mot skogsbränder misslyckas”
Brandbekämpningen fungerar inte tillräckligt effektivt i sårbara områden där vildmark, övergiven jordbruksmark och förortsområden möts. I dessa områden är brandrisken speciellt stor.
Många invånare saknar kunskap om brandrisker och förebyggande åtgärder, vilket bidrar till skador och förlorade människoliv.
EU fortsätter att investera i förebyggande åtgärder och beredskapsprogram för att minska på risker och kunna reagera snabbare och mer effektivt i nödsituationer.
Öppna bildvisare
Närmaren 700 brandmän kämpade för att släcka branden i portugisiska Trancoso i augusti 2025. Cirka 52 000 hektar, eller 0,6 procent av Portugals totala yta, brann. Bild: EPA
Riccardo Gambini, policyansvarig för skogs- och bioenergifrågor på Birdlife Europe, anser att Europas strategi mot skogsbränder misslyckas, eftersom regeringar lägger pengar på brandbekämpningsåtgärder i stället för att ta itu med grundorsakerna.
Edoardo Nevola, skogsbruksansvarig på WWF Italien, konstaterar i samma artikel att Europa står vid ett vägskäl. Vi kan fortsätta att investera i kostsamma nödinsatser, men det finns också strategiska åtgärder som kan förhindra katastrofer innan de inträffar.
Naturåterställning ses som den enda hållbara lösningen för långsiktigt förebyggande av skogsbränder.
Europeiska regeringar uppmanas att se till att brandbenägna landskap omvandlas till motståndskraftiga ekosystem. Man måste skydda och återställa naturliga skogar, våtmarker och gräsmarker som fungerar som naturliga brandgator.
Vidare kan man ersätta brandfarliga odlingar med brandsäkrare arter. I Portugal har brandbenägna, exotiska arter som aleppotall ersatts med bland annat korkek och stenek, som är utrustade med tjock isolerande bark och en förmåga att gro på nytt efter en brand.
Det behövs också investeringar i tidiga varningssystem och brandsmarta samhällen, särskilt i högriskområden.
Klimatet i sig kan inte provocera fram bränder om det inte finns något växtbränsle. Bränsletillgången som är en följd av bristande markförvaltning är en kritisk faktor bakom extrema bränder
Fernando Pulido Díaz, brandförebyggande forskare vid universitetet i Extremadura
Öppna bildvisare
Efter en skogsbrand ändras ekosystemet. En brand behöver inte vara enbart negativ. Den kan ge upphov till förnyelse och främja biologisk mångfald. Bild: EPA
Luften, vinden och landskapet
Luftfuktigheten
- Höga temperaturer orsakar mer avdunstning. Då torkar vegetationen och gör den till lättantändlig.
- Skogsbränder rasar ofta mer på eftermiddagen när det är som varmast. Bränderna frodas då det inte finns vattenånga i luften.
Vinden
- Vinden har ofta den mest betydande inverkan på skogsbränder och förser branden med mer syre, vilket får den att växa snabbt och driva in oförutsägbara mönster.
- Vinden kan ändra skogsbrandens riktning och snabbt blåsa elden in i trädkronor. Glöd kan färdas flera kilometer och antända nya punktbränder.
- Stora skogsbränder kan generera egna mycket snabba vindar. Snabbt uppvärmd luft som värmts av branden rör sig uppåt och lämnar efter sig tomrum. Då kan luft från området runt elden rusa in för att fylla tomrummet och skapa en hård, uppåtgående vind.
- Vinden slänger brinnande skräp över stora områden och ger upphov till nya bränder.
Landskapets struktur
- Dalar, sluttningar och vattendrag påverkar bränder.
- En viktig geografisk faktor är sluttningar; eld färdas snabbare uppåt än neråt. Ju brantare sluttningen är desto snabbare färdas branden.
Källor: AP, Reuters