Publicerad 12 aug 2025 kl 16.00
Är det fortfarande värt att se ett nytt ”Morden i Sandhamn”-avsnitt?
Både ja och nej.
Alexandra Rapaport som Nora Linde i ”Morden i Sandhamn”.
Foto: Johan Paulin / TV4
”MORDEN I SANDHAMN” – SÄSONG 11
Manus: Sara Heldt, Johan Widerberg.
Regi: Niklas Ohlson.
Med: Alexandra Rapaport, Nicolai Cleve Broch, Julius Fleischanderl, Jonas Malmsjö, Anton Lundqvist med flera.
Premiär: 10 augusti på TV4 Play+ och 24 augusti i TV4.
Visa mer
Om och om och om och om igen.
Så där känns det att följa fallen som ska lösas i ”Morden i Sandhamn”.
Ungefär samma visa, ungefär samma upplösning och sker det inte i Sandhamn så har något liknande hänt på Gotland i närheten av Maria Wern eller hos Martin Beck i Stockholm.
Det är lätt att bli trött, lätt att ge upp, lätt att välja något annat.
Samtidigt: I det där finns en trygghet för många tittare. ”Morden i Sandhamn”, ”Maria Wern” och ”Beck” är några av de mest streamade serierna och filmerna på TV4 Play av en anledning.
Och där hittas de kommersiellt starka skälen för TV4 att fortsätta beställa nytt och mer gång efter annan.
”Morden i Sandhamn” firar nu 15 år. Totalt har 25 filmer spelats in. Fortsatt heter det att serien är baserad på Viveca Stens böcker men avsnitten har slagit sig fria från romanserien sedan länge.
Finns det trots allt anledning att rikta lite intresse och nyfikenhet – därmed även förväntningar – mot den nya säsongen?
Jodå.
Jonas Malmsjö och Alexandra Rapaport.
Foto: Johan Paulin / TV4
Nicolai Cleve Broch spelar Alexander i ”Morden i Sandhamn”.
Foto: Johan Paulin / TV4
Den första nya filmen har titeln ”Linnea”. En båt som exploderar fungerar som katalysator för en tröttsam händelsekedja som slutar i en plågsamt tillgjord scen som involverar en kniv.
Däremellan finns det som gör att ”Morden i Sandhamn” fortfarande går att titta på.
Mellan Alexandra Rapaports och Nicolai Cleve Brochs rollfigurer Nora och Alexander hittas en fint komponerad ”will they or won’t they”-melodi som förhoppningsvis kan pågå under lång tid.
På liknande sätt sjunger det om Jonas Malmsjös skådespeleri. Om rollfiguren Henrik tidigare var något slags störig comic relief, tycks Henrik nu ha insett vad han har och inte har, vilket ger Malmsjö något djupare att jobba med.
Kanske ska varken du eller jag kalla det här för en nytändning för gudarna ska veta att det finns så många svaga ögonblick i ”Linnea” att det nästan gör ont.
Men: Att teamet bakom och huvudensemblen i serien har ambitionen att låta de återkommande rollfigurerna utvecklas är i alla fall beundransvärt.