Löpande fastighetsskatt varierar kraftigt

Länderna beskattar dessutom helt olika underlag, vissa använder marknadsvärde, andra ett betydligt lägre taxeringsvärde som ibland är decennier gammalt.

Storbritannien använder inte procentsatser alls utan sorterar bostäder i värderingsband.

Missa inte: Skanska bygger datacenter i USA. Realtid

På en bostad värd omkring 300 000 euro hamnar den brittiska council tax på ungefär 2 000–3 200 euro om året, medan motsvarande skatt i Frankrike och Spanien snarare ligger på 700–1 800 euro.

Cypern och Malta tar inte ut någon löpande fastighetsskatt över huvud taget.

Kapitalvinst: Danmark hårdast, Tyskland mest generöst

Vid försäljning är Danmark tuffast och kan beskatta vinster med upp till 52,07 procent när de läggs till den totala inkomsten.

Malta beskattar inte vinsten alls utan tar i stället ut en schablonskatt på försäljningspriset, 12 procent, eller 5 procent för den som säljer inom fem år och inte är yrkesmässig fastighetshandlare.

Tyskland belönar långsiktigt ägande: efter tio års innehav blir hela vinsten skattefri.

Så ligger Sverige till

Jämfört med Belgien och Danmark framstår Sverige som förhållandevis lindrigt beskattat på den löpande fastighetsskatten.

Sedan fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 betalar svenska småhusägare i stället en kommunal fastighetsavgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet, med ett tak på 10 425 kronor för inkomståret 2026.

Eftersom taxeringsvärdet ska motsvara ungefär 75 procent av marknadsvärdet hamnar de flesta villaägare, med hus värda över cirka 1,4 miljoner kronor, i praktiken på maxbeloppet.

Bostadsrättsföreningar betalar en lägre avgift, 0,3 procent av taxeringsvärdet, max cirka 1 564 kronor per lägenhet, vilket vägs in i månadsavgiften.

Vid köp tillkommer stämpelskatt för lagfart på 1,5 procent av köpeskillingen för privatpersoner – betydligt lägre än Belgiens toppsats eller Storbritanniens 12 procent. Vid försäljning med vinst tas kapitalvinstskatt ut med 22 procent oavsett innehavstid, till skillnad från Tyskland där vinsten blir helt skattefri efter tio år, eller Danmark där skatten kan nå över 52 procent.

Skatten kan dock skjutas upp genom uppskov, mot en årlig kostnad på ungefär 0,5 procent av beloppet. Den som hyr ut sin privatbostad får ett schablonavdrag på 40 000 kronor plus 20 procent av hyresintäkten, och beskattas därefter med 30 procent, en enklare modell än exempelvis Österrikes progressiva system, där hyresintäkter kan beskattas med upp till 55 procent.

Läs mer från Realtid – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera