Finansiella tillgångar
Över 80 procent av svensk bruttopersonlig förmögenhet består av finansiella tillgångar – den högsta andelen i hela rapporten, enligt UBS.
Till jämförelse ligger andra utvecklade ekonomier typiskt runt 30-40 procent. Det innebär att svenskar i betydligt mindre utsträckning än andra nordbor satsar på fastigheter och mer på aktier, obligationer och andra finansiella instrument.
Siffrorna avslöjar en tydlig hierarki inom Norden när det gäller genomsnittlig förmögenhet per vuxen.
Danmark leder med 481 558 dollar (sjätte plats globalt), följt av Norge med 368 410 dollar (tionde plats) och Sverige med 334 391 dollar (fjortonde plats). Finland hamnar längre ned med 183 367 dollar.
Miljonärer och ojämlikhet
I medianförmögenhet – som bättre speglar hur vanliga medborgare har det – syns de nordiska ländernas verkliga styrka. Danmark placerar sig på femte plats globalt med 216 098 dollar per vuxen och Norge på elfte plats med 142 501 dollar.
Sverige har flest dollarmiljonärer med 490 000, följt av Danmark med 376 000 och Norge med 348 000.
Men när ojämlikheten mäts med Gini-koefficienten – ett mått där högre värde betyder större klyftor – träder ytterligare en svensk särart fram.
Med en Gini-koefficient på 0,75 hamnar Sverige på sjätte plats bland de mest ojämlika länderna i rapporten, enligt UBS. Det kontrasterar skarpt mot den allmänna bilden av nordisk ekonomisk jämställdhet.
Långsiktig förmögenhetstillväxt
Rapporten omfattar 56 marknader och representerar över 92 procent av världens förmögenhet.
Den visar att de nordiska länderna följer påfallande olika strategier för förmögenhetsuppbyggnad, men lyckas alla prestera exceptionellt väl i global jämförelse.
Läs mer från Realtid – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera