Uppdaterad 17 jul 2026 kl 07.52Publicerad 16 jul 2026 kl 11.42

Burkar och pet-flaskor är bra för klimat och miljö. Men EU har bestämt att glasflaskorna ska göra comeback. Det är totalt pantat.

Drickabackar är ett arbetsmiljöproblem också.

Foto: BONNY HÅKANSSON / KVP

Öppna bild i helskärm

Krävs det att Ursula von der Leyen tappar en returflaska på foten för ändring?

Foto: Ivica Kljucar / Colourbox

Öppna bild i helskärm

Pyssliga klipper till pet-flaskor för att odla i.

Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Säg den som inte gläds åt att surfa som hemma, beslutet som innebär att taxan för mobilen är densamma inom hela EU. Sedan 2024 finns även en gemensam standard för laddare till telefoner, läsplattor och från i år även bärbara datorer. 

Det gäller att påminna sig att det finns goda exempel på lagstiftning initierad från Bryssel. För det är gott om haverier också, direktiv som motverkar sitt syfte.

I år börjar förpackningsförordningen gälla. Där regleras bland annat hur drycker som öl, läsk, vatten och cider ska säljas. EU vurmar för glas, och har satt målet att 40 procent av varorna ska vara tappade på returflaskor år 2040.

Argumentet är att flaskorna kan tvättas och återfyllas 30 gånger innan de gjort sitt. Det sparar på naturresurser.

Men de tunga flaskorna ska samlas in och transporteras i och mellan länder. Det kräver minst tio gånger fler lastbilskörningar för att dra runt glasen än mosade burkar och plastflaskor.

Matbutiker som är större än 400 kvadrat ska avsätta tio procent av ytan för påfyllningsaffärer. Rena nippran.

 Norden protesterar bryggeriföretagen, senast på SvD:s debattsida. Att återinföra de gamla drickabackarna är dyrt för kunderna och förödande för småproducenter. 

Majoriteten av medlemsstaterna har redan pantsystem för burkar och plastflaskor, och de fungerar väl. Runt 90 procent av det som säljs kommer tillbaka. Nästan alla övriga länder är på väg att följa efter.

Det är bra. Men att tvinga fram pantsystem för klimatskadliga glasflaskor är rent resursslöseri.

Om EU alls ska reglera förpackningsinsamlingar borde det gå ut på att samordna streckkoderna så att de där ölburkarna man köpte i Tyskland går att panta i Sverige. Liksom plastflaskorna med Orangina som svenskar nu privatimporterar.

Vad det gäller glas borde inriktningen snarare vara att försöka få över till exempel vinproducenter mer till plast, burkar och boxar. Självfallet ska traditionella flaskor finnas kvar, viner som ska lagras i mer än ett år trivs bäst i glas. Men omkring 80 procent av vinet dricks i nära anslutning till köpet.

Dessutom är det troligt att branschen själv genomför förpackningsskiftet, man kan minska kostnader och samtidigt skryta om klimat- och miljöhänsyn.

På samma sätt kommer livsmedelshandlarna att skapa avdelningar för påfyllning av flingor, gurkor och annat i kundernas medhavda burkar – om köparna efterfrågar det. Men enligt förpackningsförordningen ska butiker som är större än 400 kvadrat avsätta 10 procent av ytan för påfyllningsaffärer. Helst redan 2030. Det är rena nippran.

Sverige vill ofta vara bäst i EU-klassen på att genomföra regleringar. I flaskfallet är det rimligare att bilda en skolkallians med likasinnade. 

Att ta till flaskan är aldrig bra för effektiviteten. Inte för EU heller.

LÄS MER: Borlänge har andra behov än BrysselLÄS MER: LEDARE: Rätt att sätta eld på gamla trosorLÄS MER: Nya soplagen kan få bostäder att rasa i värde