Han serverar vatten på den inglasade verandan. Det är för varmt för att sitta på altanen.
För den oinvigde ser vattnet i glaset ut som vanligt: färglöst. Det luktar inget speciellt – men smakar metallaktigt.
En liten klunk räcker.
– Nu är det ju förorenat vatten, så att ni vet.
En konstpaus.
– Men vi dricker av det… Jag brukar skoja med folk, det hjälper mig lite, säger Oscar och ler snett.
En som däremot har vägrat att dricka av vattnet är Mona Forsberg (S), i dag kommunstyrelsens ordförande. Hon erbjöds ett glas från Mariebo via P4 Jönköping, men nobbade.
– Om det är så att inte ens de boende dricker det så skulle inte jag heller dricka det, utan då skulle man se till att det renas, sa hon i direktsändningen 2020.
Jönköpings kommun flyttade över huvudansvaret för saneringen till SGU, men kommunen är själv tillsynsmyndighet. ”Vi har ju i praktiken skickat ett skadeståndskrav till miljökontorets chef. Chefens anställda är tillsynsmyndighet i samma fall. Det är en solklar jävssituation. Kommunen kan ju inte vara tillsynsmyndighet”, säger Oscar Swahn. Foto: Krister Hansson
Foto: Krister Hansson
Jönköpings kommun flyttade över huvudansvaret för saneringen till SGU, men kommunen är själv tillsynsmyndighet. ”Vi har ju i praktiken skickat ett skadeståndskrav till miljökontorets chef. Chefens anställda är tillsynsmyndighet i samma fall. Det är en solklar jävssituation. Kommunen kan ju inte vara tillsynsmyndighet”, säger Oscar Swahn. Foto: Krister Hansson
Oscar och hans familj flyttade in i villaområdet Mariebo i Jönköping i november 2013.
Två månader tidigare hade tre av deras grannar fått reda på att marken var svårt kontaminerad av läckande kemikalier från den nedlagda kemtvätten Färgaren.
En av dem ifrågasatte att inte fler grannar fick veta, men fick till svar att det inte behövdes.
Först i maj två år senare, 2015, fick Oscars familj beskedet – av sin närmaste granne.
– Och sen när de väl provtar i våra brunnar 2021 – då hittar de en förorening. Och det är så pass mycket att det blir inskrivet i EBH-registret.Länsstyrelsens register för efterbehandlingsområden i Sveriges kommuner.
– Man har inte provtagit supermycket dricksvatten här. Bara fem–sex gånger på tolv år. Kanske sju. Det kan gå många år emellan.
Han säger att han läst sig till och förstått att värdena på föroreningarna kan skilja sig mycket åt från dag till dag. Han vände sig till SGU för att få ett tillförlitligt resultat.
– Jag sa: ”Borde vi inte prova varje dag eller en gång i veckan i ett helt år?”. SGU svarade att det vore det bästa, men att det inte finns pengar till det.
Skiss över det förorenade området på Mariebo i Jönköping. Familjen Swahns fastighet är Obygden 9, familjen Ohlins är Obygden 12. Den gamla kemtvätten finns kvar på detaljplanen. Foto: SGU/LantmäterietVisa mer
Jonathan Ohlin, 37, köpte sitt hus 2012 och började renovera inomhus. Våren 2015 var det dags för familjen att ta tag i trädgården. De hyrde in arbetskraft för att dränera runt huset.
– En lördag i maj började vi jobba och jag körde bort en massa ton jord. Vi skulle fortsätta på måndagskvällen, men då kom de från länsstyrelsen och viftade och sa ”stopp, stopp”, säger han.
I brevlådan låg ett brev från länsstyrelsen som familjen ännu inte upptäckt. I brevet stod att markförhållandena skulle undersökas för att se vilka föroreningar som fanns på fastigheten.
Den inhyrda grävaren stod och tickade pengar. Till slut fick Jonathan gräva vidare – med försiktighet.
– Vi fick inte föra bort mer massor och vi fick bekosta själva med provtagning. Jag tror det kostade 10 000 kronor, säger han.
”Barnen har inte någon aning, de springer runt här barfota – men vet inte att de springer fem meter från cancerframkallande ämnen”, säger Jonathan Ohlin. Foto: Krister HanssonVisa mer
De första åren var värdena inte anmärkningsvärda, enligt Oscar Swahn.
Men i oktober för fem år sedan drabbades familjen av en vattenläcka. Ledningar och rör behövde bytas ut.
– Då visade sig värdena vara väldigt mycket högre än vad det hade varit innan, säger Oscar.
Uppmätta värden på Oscar Swahns fastighet vid flera mätningar.
Grafiken visar förekomsten av PCE och hur föroreningarna sprider sig. Foto: SGU
Sammanställning över de högst uppmätta värdena i kvarteret Obygden den 17 oktober 2023.
Uppmätta värden på Oscar Swahns fastighet vid flera mätningar.
Som mest uppmättes värdena i brunnen under Oscars hus till 460 mikrogram PCE per liter grundvatten. Två av mätpunkterna med högst värden ligger ett fåtal meter från familjens inkommande dricksvattenledning.
De nationella gränsvärdet är 450 mikrogram/liter.
Även värdet för klorerat lösningsmedel, CAH, var högt: 807.
– En konsult sa tidigare: ”Börjar värdena trilla upp till 1000, då får vi omvärdera”, säger Oscar.
Men vid varje mätning blev siffrorna allt mer oroväckande. Som mest låg CAH på 1 353 vid den andra mätpunkten.
Området på Mariebo som ska saneras ligger mitt i bilden. Tiotals nya rör ska borras ner i marken inför den termiska behandlingen. Direkt till höger ligger familjerna Ohlins och Swahns fastigheter. Foto: Krister HanssonVisa mer
De sex husen som stod på de sju fastigheterna intill familjerna Ohlins och Swahns är rivna sedan ett par år. Husägarna blev utköpta av kommunen.
Jonathans och Oscars familjer blev inte utköpta. Däremot flyttades även de.
För drygt tre år fick de båda barnfamiljerna ersättningsbostäder av kommunen. Där skulle de bo medan området sanerades.
– Politikernas väldigt tydliga budskap var: ”Ni kan inte bo här. Ni har små barn och allt som ska hända här… det är helt rimligt att vi flyttar er. Vi har också flyttat en annan barnfamilj”. De var väldigt på det, säger Oscar.
Men i höstas kom plötsligt beskedet:
De två barnfamiljerna skulle flytta tillbaka i – utan att varken sanering eller vattenledningsbyte hade kommit igång.
Jonathan Ohlin tittar in över saneringsområdet. Hans hus ligger utanför, till vänster i bakgrunden. ”Vi var åtta fastigheter som skulle lösas in. Sedan säger de: ’Nej, vi behöver inte lösa in era’. Det kändes som ett stort slag i magen”, säger han. Foto: Krister HanssonVisa mer
Nu ska de bo mitt i saneringsarbetet. Tvärtemot den tidigare överenskommelsen med myndigheterna.
Tanken är att marken ska saneras genom ”termisk behandling in situ” – marken värms då upp till etthundra grader för att förånga föroreningarna.
Men familjerna är rädda att behandlingen ska göra att föroreningarna ska sprida sig till deras fastigheter via sprickberget som finns under jorden.
– Det har de varit öppna med: så fort man värmer upp berget här kommer föroreningarna att tryckas åt vårt håll. De säger att föroreningarna ska försvinna – men de lämnar inga garantier, säger Oscar.
– Det är ju märkligt. I grannens borrhål här borta har man ju hittat kemikalier precis på hörnet av huset, vid stupröret, och så lite häråt. Det har ju inte hoppat över vårt hus dit, säger Jonathan.
Naturvårdsverket har hittills beviljat cirka 80,8 miljoner kronor för saneringen.
”Vi har ju ett enda drömscenario. Det är att fastigheten löses in. Även om vi trivs jättebra. Ja, ja, hundra procent”, säger Jonathan Ohlin. Foto: Krister Hansson
Jonathan och hustrun Hanna har barnen Vera, 8, Axel, 6, och Olle, 2, tillsammans. ”Var är barnkonventionen i processen? Där står det klart och tydligt att finns det risk för att om barn kan drabbas ska man se till barnets bästa. Det gör man ju inte här”, säger Jonathan. Foto: Krister Hansson
”Vi har ju ett enda drömscenario. Det är att fastigheten löses in. Även om vi trivs jättebra. Ja, ja, hundra procent”, säger Jonathan Ohlin. Foto: Krister Hansson
– Myndigheterna har väl egentligen aldrig hävdat att det är ohälsosamt att bo här. Men vi har en rinnande kran i tvättstugan konstant, för blir vattnet stillastående för länge blir det kontaminerat. Det har man mätt upp, säger Jonathan.
Även i Oscars hus står en kran och rinner, dygnet runt, året runt.
– Innan jag häller upp vatten till kaffe på morgonen så spolar jag vattnet i två–tre minuter, säger han.
– Jag undrar vad det här har kostat kommunen. Med all administration, med ersättningsbostäder, rättegångsprocessen och det rinnande vattnet.
I Oscars källare rinner vattnet från en kran dygnet runt, året runt. Det är nödvändigt, annars stiger halterna av föroreningar i vattenledningarna. Foto: Krister HanssonVisa mer
Men det handlar inte enbart om rädslan för cancersjukdomar. Oscar anser att myndigheterna inte tagit hänsyn till barnkonventionen.
– Våra fem barn som bor i de här två fastigheterna är 100 procent oskyldiga. Och man tar inte hänsyn till det. Det känns väldigt jobbigt att statliga myndigheter och en kommun totalt skiter i FN:s barnkonvention som gäller som svensk lag.
– Jag har försökt lyfta det. Vad i det här utgår från barnens bästa? Aldrig har någon frågat om hur våra barn mår. Här handlar det ju om människor som hamnar i kläm.
Inte heller har man tagit hänsyn till familjernas psykiska hälsa. Miljöbalken är tydlig med att människors miljö och hälsa är även psykisk, betonar Oscar.
Oscars och Linas barn Stella, 12, och Harry, 11, har bott i hela sitt liv på Mariebo. ”Jag tänkte varje dag när jag gav barnen vatten att nu ger jag dem föroreningar, men jag vet inte hur mycket. Det var väldigt jobbigt”, säger Oscar. Foto: Krister HanssonVisa mer
– Klart man inte mår bra i det här. Och hur länge ska man orka? Det är ju en himla tur att vi har barnen, de är glädjen.
Oscar är besviken, framför allt på kommunen, som han säger gör skillnad på stadens invånare.
– Man särskiljer oss på ett sätt som känns orimligt. Jag förstår att det är en komplicerad fråga, men att man behandlar barnfamiljer så olika som har väldigt lika situationer blir både en juridisk och en känslomässig krock. Jag och min familj tycks inte vara värd samma behandling som mina grannar fick.
Advokat Madeleine Lilliehöök företräder de två barnfamiljerna i Jönköping sedan 2021. Foto: Krister HanssonVisa mer
Advokat Madeleine Lilliehöök har företrätt de båda barnfamiljerna sedan 2021.
– Kommunen och Länsstyrelsen har känt till föreningarna sedan 2004. I samma stund som familjerna flyttade in förlorade deras hus i värde. Det går inte att sälja förorenade fastigheter, säger hon.
En eventuell köpare blir skyldig att sanera hela fastigheten. Och det handlar om flera tiotals miljoner kronor.
– Det här är lite Davids kamp mot Goliat.
Madeleine Lilliehöök säger att även SGU har medgett att det kommer att bli en spridning av föroreningarna när man värmer upp berget.
– Att de inte sprider sig till de här fastigheterna nedströms kan SGU inte garantera. Det här är så upprörande. Jag kan inte förstå hur man kan hantera barnfamiljer på det här viset. Åren går och de bara sitter fast i detta.
– Det enda de vill är att kommunen och länsstyrelsen gör en ansökan till Naturvårdsverket för att få ta i anspråk medel i en fond som finns där. För kommunen kommer det innebära kostnad på kanske 3,8 miljoner att lösa in båda husen. Det är det enda humana och rimliga i den här situationen.
Mejlet till Oscar Swahn från kommunstyrelsens ordförande Mona Forsberg och tf stadsdirektör Thomas Bergholm.
Mona Forsberg (S), är kommunstyrelsens ordförande i Jönköping sedan den 1 juni 2025. Hon efterträdde centerpartisten Anne-Marie Nilsson som var ordförande i elva år. Foto: Jönköpings kommun
Mejlet till Oscar Swahn från kommunstyrelsens ordförande Mona Forsberg och tf stadsdirektör Thomas Bergholm.
Oscar Swahn har försökt få till ett nytt möte med kommunen, men fått nej i ett mejl.
Kommunstyrelsens ordförande Mona Forsberg (S) skriver där att anledningen till att saneringsarbetet blivit uppskjutet är för att barnfamiljerna lagenligt överklagat fattade beslut.
Men enligt ett besked från kommunen skulle allt saneringsarbete vara klart 2021.
Under de tre år som barnfamiljerna bodde i ersättningsbostäder för att ledningar och rör skulle bytas och marken saneras gjordes varken det ena eller det andra.
Aftonbladet får kontakt med Mona Forsberg som först vill svara skriftligt på frågorna, men sedan ringer upp efter löfte om en snabb intervju.
Familjerna Ohlin och Swahn flyttade ut från sina hus under tre år, under tiden skulle området saneras. Sen skulle de plötsligt flytta tillbaka utan att området sanerats. Hur kommer det sig?
– Alltså de frågorna får du ta vidare med SGU, för det är de som nu är huvudman i det. Vi följer projektet, men det är SGU som äger själva processgången och frågan.
Men det är Jönköpings kommun som är uppdragsgivare, ni måste vara insatta i problematiken?
– Ja, men jag är inte insatt i detaljerna i de här ärendena. Det ligger på tjänstemannanivå, men det är SGU som äger själva projektet.
De utför saneringen, men ni är ansvariga för invånarna i Jönköpings kommun, eller hur? Nu tycks det vara så att de här familjerna tvingas bo kvar under saneringen, som verkar vara planerad till 2027.
– Jag är inte i nuläget insatt i vilka tider de har fått. Det som är angeläget för oss är att det ska komma igång så snart som möjligt. Men återigen, det är SGU som är huvudmannen för det. Även om vi är uppdragsgivare så är de huvudmannen. Och då är det också de som äger själva processen.
Men ska familjerna bo kvar under saneringen är min fråga. Det är väl inte SGU:s fråga?
– Nej, men deras bedömning, det vi har fått från både SGU och Länsstyrelsen tidigare är att familjerna kan bo där.
Men varför flyttades de bort i tre år? Då ansågs det inte vara hälsosamt att bo kvar – plötsligt är det det?
– Ja, men de gör ju mätningar. Jag kan inte gå in på de frågorna nu.
Du blev erbjuden att dricka vatten…
– Nej, men nu tackar jag nej för den här intervjun, så nu får det faktiskt räcka, säger Mona Forsberg och lägger på luren.
Frågorna som inte fick svar från Mona Forsberg
• Varför gjordes ingen sanering under tiden barnfamiljerna var evakuerade? Varför förväntas de nu bo kvar under en kommande sanering?
• Du blev erbjuden att dricka vatten från Mariebo 2020, men nekade. Trots det tycker du att det är riskfritt för två barnfamiljer att dricka det?
• Hur kommer det sig att kommunen är både uppdragsgivare och tillsynsman för saneringen?
• Gifthalterna överstiger tidvis de nationella gränsvärdena, varför löser inte kommunen in Ohlins och Swahns fastigheter?
• Har mark- och vattenprover tagits på alla fastigheter runt kvarteret på Mariebo?
Läs mer 
Foto: Krister HanssonVisa mer
Jonathan plockar upp en trampbil och ett fotbollsmål från altanen och städar undan.
– Vi gillar området, men då ska det vara sanerat och färdigt. Då ska vi kunna få ett papper på att det är giftfritt. Vi ska inte känna någon osäkerhet. Barnen har inte någon aning, de springer runt här barfota – men vet inte att de springer fem meter från cancerframkallande ämnen, säger han.
Oscar säger uppgivet:
– Just vetskapen att vi inte vet någonting, om det här tar tio år, fem eller 20 år till. Just nu är det ju vad vi har att gå på. Vi vet ingenting. Vi är fast här.
Aftonbladets utsända, Christina Nordh och Krister Hansson. Foto: Christina Nordh
Aftonbladets utsända, Christina Nordh och Krister Hansson. Foto: Christina Nordh
Marieboskandalen – detta har hänt
- Aftonbladet har i en rad artiklar berättat om området Mariebo i Jönköping.
- Tidigare låg här en kemtvätt, under åren 1952–1975.
- Marken har aldrig varit i kommunens ägo, men kommunen har godkänt detaljplan, rivningsplan och bygglov. Det gjordes redan 1982. Utan att man undersökte om marken var lämplig för bostäder.
- Kommunen hävdar att man inte hade anledning att veta om eller känna till att marken var förorenad. Men redan i början av 1980-talet var det allmänt känd att fastigheter där det hade bedrivits kemtvätt var svårt förorenade.
- Barnfamiljerna Ohlin och Swahn, som tillsammans har fem barn, har i runt elva år försökt få kommunen att lösa in deras fastigheter. Precis som de sju fastigheterna intill som alla löstes in och där sex hus revs.
- 1928 kom den första motionen om trikloreten i riksdagen.
- Advokat Madeleine Lilliehöök hävdar att kommunen var väl medveten om föroreningarna från kemtvätten redan 1982, om inte tidigare ändå.
- 1999 påbörjade länsstyrelsen en storskallig inventering av misstänkt förorenade områden i landets kommuner.
- 2013 identifierade länsstyrelsen Mariebo som ett område med riskklass 1, ett område med mycket stor risk för människors hälsa.
- När fastighetsägarna ville bli utlösta hävdade kommunen att det inte gick för att det gått mer än tio år sedan husen byggdes.
- 2015 bekräftades omfattande föroreningar i området, som behöll riskklass 1.
- 2018 tog Statens geologiska undersökningar, SGU, över huvudmannaskapet från Jönköpings kommun.
- 2023–2024 revs sju fastigheter med sex hus inför en sanering som ännu inte har påbörjats.
- Våren 2025 Familjerna Swahn och Ohlin överklagade när SGU sökte tillstånd för sanering i Mark- och miljödomstolen. ”Man hade inte gjort något för att skydda oss, för det är ett sprickberg”, säger Oscar Swahn.
- November 2025. SGU beviljades tillstånd för sanering på Mariebo.
- Några veckor senare avslogs barnfamiljernas överklagan i Mark- och miljööverdomstolen. De har inte överklagat avslaget till Högsta domstolen.
Läs mer
Redan 1936 lades en motion fram i riksdagen om ett förbud för farliga kemiska ämnen, däribland trikloretylen.
Motionen beskriver bland annat trikloretylen som skadligt för människors hälsa.
Redan 1936 lades en motion fram i riksdagen om ett förbud för farliga kemiska ämnen, däribland trikloretylen.
Föroreningarna i Mariebo
- Efter utredningarna av den gamla kemtvätten Färgaren i Mariebo konstaterades att marken och grundvattnet främst hade förorenats av klorerade lösningsmedel som användes i kemtvättsverksamheten 1952–1975.
- De ämnen som identifierades var:
Tetrakloreten (perkloretylen, PCE) Det huvudsakliga kemtvättsmedlet.
Trikloreten (TCE) Nedbrytningsprodukt från PCE.
Dikloreten (DCE) Ytterligare nedbrytningsprodukt.
Vinylklorid (VC) Nedbrytningsprodukt som är mycket problematisk från hälsosynpunkt. - Spill från verksamheten ledde till att både jord och grundvatten förorenades av PCE. Med tiden har PCE brutits ned till bland annat TCE, DCE och VC. De har alla hittats i området.
- Länsstyrelsen klassar området i riskklass 1, den högsta riskklassen för förorenade området. Det innebär mycket stor risk för människors hälsa och/eller miljö.
Så påverkar ämnena människanTetrakloreten (PCE, perkloretylen)
Kortvarig exponering (höga halter) av tetrakloreten (PCE, perkloretylen)
huvudvärk, yrsel, trötthet, illamående, koncentrationssvårigheter, irritation i ögon och luftvägar.
Långvarig exponering av tetrakloreten (PCE, perkloretylen)
Nervsystemet påverkas, minnes- och koncentrationsproblem, lever- och njurpåverkan och ökad risk för flera olika cancerformer. PCE klassas som cancerframkallande för människor av internationella cancerforskningsinstitutet (IARC).
Trikloreten (TCE)
Användes bland annat som avfettningsmedel och bildas också när PCE bryts ned.
Kortvarig exponering av TCE
yrsel, huvudvärk, dåsighet och illamående.
Långvarig exponering av TCE
nervskador, lever- och njurskador, immunförsvaret påverkas och risken för njurcancer ökar. TCE klassas som cancerframkallande för människor.
Dikloreten (DCE)
DCE är en nedbrytningsprodukt från PCE och TCE.
Vid högre exponering av DCE
Huvudvärk, yrsel och trötthet.
Långvarig exponering av DCE
Levern och nervsystemet kan påverkas.
Vinylklorid (VC)
Vinylklorid är den mest problematiska nedbrytningsprodukten ur hälsosynpunkt. För stora förorenade områden kan det ta över hundra år att brytas ner naturligt.
Kortvarig exponering vid höga halter av VC
Yrsel, dåsighet och huvudvärk.
Långvarig exponering av VC
Leverskador, skador på blodkärl, påverkan på nervsystemet och kraftigt ökad risk för levercancer. VC klassas som cancerframkallande för människor.
Källor: Länsstyrelsen Jönköpings län, SGU:s projektsida, WHO/IPCS om tetrakloreten, IARC Monographs om PCE och TCE och Jönköpings kommun.
Läs mer