Publicerad 19 jul 2026 kl 13.15

Om vi vill stoppa vattenbristen är prissättning av vatten den rimliga lösningen, skriver Ida Wallinder, projektledare vid tankesmedjan Timbros miljöinstitut.

Foto: Pressbild

Öppna bild i helskärm

Foto: Oscar Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Under Almedalsveckan arrangerades ”Morgondoppet” av Region Gotland och organisationen WaterAid. Där uppmanades besökare att ta ett dopp i havet i stället för att duscha, för att spara på Gotlands vatten. Ett svalkande bad under en varm dag i all ära, men lösningen på vattenbristen är inte illaluktande politiker – det är korrekt prissättning av vatten. 

Vattenbrist har kommit att bli ett allt vanligare problem i Sverige. SMHI varnar för vattenbrist och låga grundvattennivåer i 11 län, i princip allt söder om Dalälven. Samtidigt råder det i skrivande stund bevattningsförbud i 17 kommuner, och rekommendationer om att minska förbrukningen i ytterligare 20. 

Det är inte längre varken försvarbart eller konsekvensfritt att ignorera frågan. 

Livsviktig resurs – det är mat och el också

I Sverige lär vi oss om utbud och efterfrågan i högstadiet. Trots det verkar politiker inte förstå sig på denna grundläggande företeelse. Vatten behandlas som vore det gratis. Att fylla ett helt badkar kostar ungefär sex kronor, oavsett om grundvattnets nivå är hög eller om det råder akut vattenbrist. Vi svenskar lever så pass bekvämt att det betraktas som fullständigt orimligt att det skulle sluta rinna vatten ur kranen. Men när bevattningsförbud och generella uppmaningar om att spara vatten är den enda lösningen är risken verklig. 

”Vatten är en värdefull resurs – priset måste spegla det”, skriver debattören.

Foto: LISA MATTISSON

Öppna bild i helskärm

Vatten är en av få resurser som inte prissätts korrekt. Argumentet är ofta att vatten är en livsviktig resurs, men detsamma kan sägas om mat eller el som trots detta har en prissättning enligt ekonomins ordinarie spelregler. Att priser höjs är inte bekvämt, men det är nödvändigt. Det är prissignaler som på kort sikt garanterar att vatten finns tillgängligt för alla människor när villaägare avvaktar med att fylla sin pool.

Som jämförelse sänkte skåningarna sin elförbrukning med uppemot 20 procent under vintern 2022 när elpriserna steg. Det är också samma prissignaler som på längre sikt skapar incitament för utbyggnad av smartare system, förändrat beteende och politiska reformer. 

Behöver inte bli dyrare

Samhället är inte statiskt. Eftersom ett högre pris på vatten skapar förändring behöver det inte nödvändigtvis bli dyrare, åtminstone inte i framtiden. Exempelvis skapas incitament för att i nybyggnation installera VA-system som använder dusch- och tvättvatten för att spola i toaletten. Det blir också ekonomiskt rationellt att investera mer i underhåll av nuvarande vatteninfrastruktur: i dagsläget läcker ungefär 17 procent av vattnet från ledningarna. 

Prissättning fungerar. Vattenförbrukningen i Danmark är mycket lägre än den svenska, 100 respektive 140 liter per person och dygn. Samtidigt har Danmark också ett högre pris på vatten, 12 öre att jämföra med Sveriges 5 öre. 

Alternativet till att prissätta vatten är att sluta spola efter toalettbesök och att ekonomin skadas när industriella processer som är beroende av vatten stannar upp. Vatten är en värdefull resurs, priset måste spegla det. Risken är annars att framtida generationer betraktar kranar utan rinnande vatten som en sommarföreteelse lika vanlig som myggbett och solbränna.

Av Ida Wallinder

projektledare, Timbro miljöinstitut