Publicerad 21 jul 2026 kl 17.00
Samtidigt som svenskarna kämpar med ekonomin badar bankerna i våra pengar.
Bolåneräntorna måste ner. Socialdemokraterna presenterar nu fyra förslag för att pressa priserna för dig med bolån, skriver Mikael Damberg (S).
Mikael Damberg är ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna. Han var finansminister 2021-2022.
Foto: Lars Schröder / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. De senaste åren har varit tuffa för många svenskar. Ekonomin har försämrats. Dyrare mat och dyrare el har gjort att lönen räcker till allt mindre.
Samtidigt som vanligt folk pressas av höga räntor har bankerna gjort historiskt stora vinster. Medan kommuner och regioner tvingats till svåra prioriteringar i välfärden så har bankernas räntenetton ökat.
De senaste fem åren har de fyra svenska storbankerna gjort ett rörelseresultat på 800 miljarder kronor. Tidigare i år när det var dags att summera bokslutet för 2025 rapporterades om miljardregn till storbankernas ägare.
Bankerna tjänar mer än de behöver
Att Sverige har lönsamma företag är en förutsättning för svensk tillväxt och välstånd. Det gäller även på finansmarknaden – Sverige ska ha stabila och välkapitaliserade banker. Men det innebär inte att vi kan acceptera att vanliga svenskar betalar mer ränta än nödvändigt för att konkurrensen på bankmarknaden fungerar för dåligt.
Nu visar en ny analys från ekonomer på Riksbanken dessutom att bankernas residualvinster uppgår till mellan 35 och 40 procent. Om man applicerar siffrorna på de senaste årens vinstnivåer innebär det att bankerna tjänat hundratals miljarder mer än vad som kommer av marknadens avkastningskrav.
Medan bankerna gör miljardvinster så blir konsekvenserna för vanliga svenskar en helt annan. Bankerna varit snabba med att höja utlåningsräntorna, men betydligt långsammare med att sänka dem när ränteläget vänder.
Det är tydligt att konkurrensen inte fungerar som den ska. Därför har vi socialdemokrater under mandatperioden jagat regeringen för att pressa räntorna. Men ingenting händer.
Prispressarpaket
Det här kan vi inte acceptera. Därför går vi socialdemokrater till val på ett prispressarpaket för att öka konkurrensen och pressa räntorna. Det måste bli lättare att förhandla med banken och enklare att byta bank. Om ränteläget skulle sjunka bara 0,2 procent skulle det kunna innebära 6 000 kronor mindre i ränteutgifter för en barnfamilj med tre miljoner i lån.
1. Det ska bli lättare att byta bank. I dag är det svårt att byta bank. Som kund får man ofta höra att man ska rösta med fötterna – men det är lättare sagt än gjort när man sitter fast i bolån och sparandestrukturer. Det måste bli enklare och mindre tidskrävande att byta bank.
2. Det ska vara lättare att förhandla med banken. Det ska gå att jämföra räntor och missvisande listräntor ska förbjudas. Ränterabatt ska utgå ifrån vad snitträntan är för ett bolån i banken – inte från en hypotetisk listränta.
SBAB ägs av staten. Socialdemokraterna vill ge banken ” större muskler” och möjlighet att ha lönekonton.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
3. SBAB ska medverka till att pressa räntorna. Den statliga banken SBAB ska få ett större mandat att konkurrera med affärsbankerna. Vi vill ge SBAB lönekonton och större muskler. Med ytterligare en aktör på marknaden ökar valmöjligheterna och räntorna kan pressas ner.
4. Se över konkurrenshämmande regler. Vi är också öppna för att se över andra regler som kan öka konkurrensen. Det kan exempelvis handla om att arbeta om ny EU-lagstiftning för att göra det lättare att jämföra lån, eller att öka möjligheten att flytta sitt pensionssparande.
De senaste åren har svenska barnfamiljer tvingats bära kostnadskrisen på sina axlar samtidigt som bankvinsterna varit rekordhöga. Det är inte rimligt och det ansvaret vilar tungt på den sittande regeringen. Det är dags att ta svenska bolånetagare på allvar. Vi socialdemokrater kommer fortsätta arbeta för att öka konkurrensen och pressa räntorna. Det går vi till val på den 13 september.
Av Mikael Damberg (S)
ekonomisk-politisk talesperson