Fem fartyg har bordats av svenska myndigheter i år. På bilden från maj ligger tankfartygen Sea Owl I och Jin Hui ankrade utanför Trelleborg. Foto: Johan Nilsson/TTVisa mer
Bordningarna har gett effekt. Den ryska skuggflottan undviker numera svenskt vatten, enligt en expert. Samtidigt har Ryssland en ny taktik – segla under rysk flagg, beväpnad personal ombord och örlogsfartyg nära till hands.
Fartyg med falsk eller okänd flagg i den ryska skuggflottan har minskat på Östersjön, enligt en analys från Kyiv School of Economics. Sedan tidigare har skuggflottans fartyg i större utsträckning flaggat om – och seglar numera oftare under rysk flagg.
Hittills i år har fem utländska fartyg bordats av svenska myndigheter. Tre av dem kopplas direkt till den ryska skuggflottan. Två av de bordade fartygen hade kinesisk flagg och misstänktes för miljöbrott respektive kringgående av sanktioner.
Niklas Granholm är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Foto: Anna TärnhuvudVisa mer
– Det har lett till att de här fartygen, som seglade genom svenskt vatten, undviker svenskt vatten nu. De seglar söder om Bornholm genom tyskt och danskt vatten i stället för svenskt, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Det nya ryska mönstret har bland annat Sveriges Radio rapporterat om tidigare i veckan.
Bakgrunden till bordningarna är ett uttalande från Sverige och andra kuststater runt Östersjön och Nordsjön. Länderna krävde att internationella regler till sjöss följs strikt, bland annat när det gäller fartygens flaggstatus, säkerhetsdokumentation och navigering. Syftet var att stärka sjösäkerheten och försvåra kringgåendet av sanktioner.
Ekonomiskt smärtsamt
Sverige och Finland började agera mer aktivt under våren. Även Frankrike, Nederländerna och Storbritannien har bordat fartyg de senaste månaderna.
För rederierna är bordningar och efterföljande utredningar kostsamma. Fartygen kan hållas kvar i hamn i månader och förlorar snabbt pengar.
– Då slår man dem där det gör ont, nämligen i plånboken. Det tror jag är effektivt, säger Niklas Granholm.
Beväpnad personal
Samtidigt börjar rapporter komma om beväpnad personal ombord på de ryskflaggade handelsfartygen.
– Syftet med det är att sända signalen: om ni bordar oss kan ni komma att mötas av väpnat motstånd. Syftet är att försöka öka tröskeln för oss att ingripa.
Även ryska örlogsfartyg håller sig i närheten av farlederna, ifall en bordning sker.
Det finns hittills inga medierapporter om att det skett väpnade strider ombord på fartygen.
”Vi är så kolossalt beroende av import och exportsjöfart. 90 procent av allt som vi köper och säljer kommer någon gång att passera över havet”, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid FOI. Foto: Anna TärnhuvudVisa mer
De svenska bordningarna har handlat om misstänkt falsk eller oklar flaggstatus och brister i sjövärdigheten. Sverige kan ingripa när det finns misstanke om regelbrott. Att det skulle röra sig om ryska fartyg spelar egentligen ingen roll – ”regelverk är regelverk”, säger Niklas Granholm.
– Man kan i alla fall säga att insatserna i det fallet skulle vara höga, men detta är ju hypoteser.
”Då blir det vilda västern”
Samtidigt tror han inte att Sverige eller andra länder skulle gynnas av att undvika den typen av åtgärder.
– Det viktigaste i botten är att Sverige och andra länder arbetar för att upprätthålla den regelbaserade ordningen till havs. Den vi har kommit överens om. Om vi inte gör det, då blir det verkligen vilda västern.
Niklas Granholm ser Ryssland agerande – att flagga om, ha beväpnad personal ombord och marinen i närheten – som ett sätt att trappa upp ytterligare en nivå.
– De försöker göra det för att skydda sin egen sjöfart. Men så länge de håller sig till regelverket – om det finns försäkring, rätt flagg, och inga miljörisker – då kan de fortsätta med det här.
Kustbevakningen avböjer en intervju, men svarar på frågor via mejl.
Huruvida Kustbevakningen delar bedömningen att fartyg under falsk flagg minskar och ryskflaggade fartyg ökar vill man inte gå in på i nuläget. Inte heller vad det i så fall får för konsekvenser.
”Generellt sett lyder ryska fartyg under internationella regelverket likväl som svenska regelverket så i det avseendet gör det ingen skillnad”, skriver Kustbevakningens presstjänst i ett mejl till SvD.
Är risken för en rysk reaktion något som kan begränsa ett svenskt agerande?
”Vår inställning är att i de fall man bryter mot svensk lag och det finns förutsättningar till ingripande i enlighet med det internationella regelverket så kommer vi att ingripa. Kustbevakningen tar inte hänsyn till vilken flaggstat som förs utan upprätthåller det uppdrag myndigheten är satt att utföra i enlighet med lagar och konventioner”, skriver presstjänsten.