Uppdaterad 26 jul 2026 kl 18.08Publicerad 26 jul 2026 kl 07.00

Alla slåss om barnfamiljerna. Regeringen såg till att sänka maxtaxan i förskolan 1 juli i år. Och i Tranemo är barnomsorgen helt avgiftsfri sedan årsskiftet. Det är inte klokt.

Det finns kommunhus i snyggare omgivningar.

Foto: Google street view / Google

Öppna bild i helskärm

Tranemos kvinnor har relativt många barn, i snitt två var.

Foto: Trons / TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Tranemo, i södra Västergötland, har inte samma kris i befolkningsfrågan som många andra kommuner. I fjol tog man sig till sjunde plats på fertilitetstoppen i Sverige. Där är snittet nu 2,01 barn per kvinna.

Och då hade politikerna ännu inte beslutat om att göra förskolan gratis. Beslutet, som innebär att avgifter på sammanlagt sex miljoner kronor faller bort i år, togs på hösten.

Den styrande koalitionen, S+C+L, hoppas att nolltaxan ska leda till att fler flyttar dit och att de som redan bor i kommunen stannar kvar och producerar fler syskon. En familj med två små på förskola får nu upp till 2 450 kronor i månaden över till annat.

Att lägga resurser på att bli Sveriges enhörningskommun är bara ett tecken på desperation.

Kul för dem. Men inte för invånarna som hellre sett någon minuts längre besök av hemtjänsten. Eller fler tryckta böcker i skolan så att eleverna får bättre förutsättningar att få godkända betyg i alla ämnen när de går ut grundskolan. Niorna i Tranemo har legat under rikssnittet i ett par år.

För övrigt har gratispolitiken prövats förr, i Haparanda mellan 2007 och hösten 2019. Befolkningen krympte ändå, och trenden har rullat på.

Andra kommuner försöker locka med tomtrea. Götene, också i Västergötland, gick härom året ut med att sälja kommunal mark för en krona per kvadratmeter, villkoret var att köparen byggde villa. 

Säljkampanjen blev viral. Det gjordes 4 000 inslag runtom i världen, bland annat ett fem minuter långt i CNN. Enligt det analysföretag Götene anlitade nåddes 2,6 miljarder människor av budskapet om tomtrea.

Succé? Nä. Bara sex av 27 tomter såldes. Och i fjol var det bara ett husbygge på gång, dock av en familj som flyttar dit från Göteborg.

Likadant ser det ut i halländska Hylte och i jamtska Krokom. Få köper och ännu färre börjar verkligen bygga. Så nu diskuterar kommunerna återköp. 

Det är obegripligt att kommuner nu lägger tid och pengar på att ordna tomtrea, senast att annonsera var Emmaboda i södra Småland. 

Det har ju gjorts förr, och misslyckats. Till exempel i Tranemo, för tio år sedan erbjöd kommunen mark för en krona, inte per kvadratmeter utan för rejält tilltagna villatomter. 176 fanns till salu. Efter ett halvår hade två sålts.

Flyttrenden går obevekligt mot de större städerna, och kranskommuner det är lätt att pendla från. Utvecklingen är den samma i hela Europa. 

I de krympande orterna gäller det att sköta sina kärnuppgifter som skola och äldreomsorg, socialtjänst och stadsplanering så att invånarna talar väl om sin hemort. 

Att lägga resurser på att bli Sveriges enhörningskommun – vi som bröt trenden och nu växer så det knakar –är bara ett tecken på desperation.

Den kommunala motsvarigheten till kvart-i-tre-ragg på krogen är inte heller snygg att se.

LÄS MER: Avfolkningen fortsätter i småorter – planera för detLÄS MER: Kommuner slösar pengar på lego och tv-humorLÄS MER: Bryt tystnadskulturen om landsbygdens problem