En ny amerikansk studie om cannabis och våld förtydligar tidigare forskning och visar återigen på ett sådant samband.
Kopplingen mellan cannabis och dödligt våld, inklusive massmord och oväntade självmord är starkare än för annan narkotika. Mekanismerna bakom handlar bland annat om paranoida vanföreställningar och neurobiologiska förändringar i hjärnan.
För några år sedan publicerades en omfattande genomgång av forskningsläget om illegal droganvändning och våld från University of Queensland i Australien, vilket Drugnews tidigare skrivit om. Forskarna utgick från 1 500 högkvalitativa studier om våld i samband med bruk av cannabis, stimulantia (amfetamin och kokain) och opioider. För hallucinogener, lugnande läkemedel och syntetiska cannabinoider saknades tillräckligt robusta studier för att kunna dra några slutsatser. Alkohol ingick inte i genomgången.
Samband eller orsak
Slutsatsen var att det fanns ett samband mellan cannabisanvändning och våld, och att det var större än för de andra drogerna. Våldsbenägenheten var tydligare ju mer man använde, vilket stärkte resultaten. Hos personer med psykoser som använde cannabis var sambandet ännu större. Bevisen begränsades emellertid, enligt forskarna, av de ingående studiernas skilda upplägg och brist på kontroll för potentiella bidragande faktorer. Det var också oklart om dessa samband är kausala (en direkt orsak) eller var effekter av bidragande faktorer. Resultaten kunde också återspegla ett omvänt orsakssamband, det vill säga att våldsbenägna personer tenderar att använda cannabis i högre utsträckning än mer fridsamma.
Den nya studien
En ny studie om cannabis och våld publicerad i Frontiers in Psychiatry har ett annat upplägg. De fyra amerikanska forskarna konstaterar inledningsvis att cannabis är en potentiell bidragande faktor till våldsbrott. Ett flertal forskningsrapporter pekar på detta. Trots det görs ofta inte drogtester på gärningsmännen. Forskargruppen med läkaren och smärtspecialisten Kenneth Finn som första namn vill därför med sin studie uppmärksamma det cannabisutlösta våldet i samhället med förhoppningen att våldsdömda i fortsättningen följs upp medicinsk och med drogtester.
Om studien:
Finn et al (2026). Cannabis, psychosis, and violence: case reports and comprehensive evidence review. Front. Psychiatry, 21 July 2026. Sec. Forensic Psychiatry. Volume 17 – 2026
Deras studien bygger till att börja med på 17 oväntade fall av självmord, massmord eller mord, under de senaste tio åren, där gärningspersonen testat positivt för THC (den rusgivande substansen i cannabis), men inga andra droger. Även 12 liknande fall där inga drogtester gjorts, men där personen är känd för bruk av cannabis, tas upp i studien.
Kenneth Finns grupp menar att cannabisutlösta psykoser kan ligga bakom. Sådana tillstånd har ökat i USA och Kanada efter legaliseringen och anger flera studier och statistik som visar detta. Samtidigt har potensen, THC-halten, ökat under de senaste decennierna vilket också har visat sig vara en bidragande faktor till sådana psykoser. Det ökar i sin tur kraftigt risken för det ännu värre tillståndet schizofreni. Bland annat pekar man på en studie som visar fem gånger högre risk för psykostillstånd för den som använder högpotent cannabis i jämförelse med icke användare.
Störst risk för tonåringar
Därefter går Finns studie in på de drogens neurobiologiska påverkan i hjärnan. Det är särskilt under tonårstiden som CB1-receporerna – som ingår i det naturliga endocannabinoida systemet – är särskilt känsliga för THC. Forskarna skriver att det mest uppseendeväckande i den senaste tidens forskning är just den åldersrelaterade risken för cannabispsykoser. Man hänvisar till den banbrytande kanadensiska studien från 2024 av 11 263 ungdomar, 12–19-år, där man fann 11,2 gånger högre psykosrisk hos dem som använde cannabis i jämförelse med drogfria tonåringar. När man avgränsade till gruppen som sökte akut vård eller lades in på sjukhus för sådan diagnos var risken 26,7 gånger större. Däremot var riskökningen inte särskilt stor för unga vuxna i åldern 20–33 år.
Det finns också studier som visar att psykoser kan uppkomma i abstinensfasen, alltså när brukare har gjort ett uppehåll med drogen. Den krisen uppkommer i genomsnitt efter fyra dygns drogfrihet.
Mekanismerna bakom psykoser och våld
Mekanismer som kopplar cannabisanvändning till våld kan, enligt forskarna, vara akuta psykotiska reaktioner med paranoida vanföreställningar, nedsatt impulskontroll och neurobiologiska förändringar som påverkar dopaminerga systemet och tätheten mellan synapserna (kopplingar mellan nervtrådarna). Olika typer av hjärnavbildningar har visat att personer med cannabisberoende har förhöjd dopaminfunktion i de delar av hjärnan som är inblandade i psykoser. En studie från förra året, som Finns grupp hänvisar till, fann att sådana individer hade förhöjda nivåer av neuromelanin i vissa delar av hjärnan, som kopplas till psykotiska symptom och schizofreni. Detta biologiska samband stöds också av studier om cannabisadministration som visar att THC orsakar övergående psykotiska upplevelser.
”De samstämmiga bevisen från epidemiologiska, neurobiologiska och kliniska studier stöder ett orsakssamband mellan cannabisanvändning och psykotiska störningar och våld,” skriver författarna i sin slutsats.